Väntans tider

Nu går man bara runt och väntar och väntar på att en familj ska kontakta en. Och inte vet jag hur lång tid det kan ta. De jag vet är att jag kommer åka en måndag. Haha.
Har suttit och läst en massa spännande information nu, och gissa om man blir sugen på att åka. De första 4 dagarna kommer jag att spendera i New York för utbildning och information. Sedan kommer vi alla att flyga till våra familjer och sen är det bara att tuta och köra. När det gått 12 månader får jag ansöka om att förlänga med 6, 9 eller 12 månader. Så vem vet, jag kanske inte kommer hem efter 13 månader iaf.

Jag hoppas att jag får en bra familj. Jag vill hitta en familj som bor på ett bra ställe i USA, som har underbara barn som jag går ihop med, och självklart är en underbar familj som jag känner mig välkommen till. Jag hoppas jag slipper åka hem tidigare för att jag vantrivs, för de tänker jag inte göra.
Jag ska vara med om ett av de bästa året i mitt liv. Jag längtar efter att få åka nu.


Jag är på dagis hela dagarna och det är sååå roligt. Jag verkligen stortrivs och alla de 24 barnen är helt underbara. De e 24 olika personligheter och de e verkligen unika varelser. Man har lärt sig deras mönster och vanor. Man vet deras behov, och jag börjar förstå bebis-språk nu, vilket är stort.
Jag har gjort mina timmar och är där på övertid nu, men jag kan bara inte sluta. Jag kan inte göra något annat på dagarna än att gå till dagis och så leka med barnen.
Jag vet att med min erfarenhet jag nu fått på dagis kommer underlätta för mig i USA.
Kan jag ta hand om 24 barn så ska jag kunna ta hand om 2-3 barn också. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback