Jag har gjort bort mig, eller vad jag nu har gjort. Olyckor händer, så jag borde väll trösta mig med det.
Var ute med min värdpappa idag och jag körde, så ni kan tänkte er hur han satt på helspänn hela tiden.

Min värdpappa har svårt att sitta bredvid när någon kör. Han sitter och tjatar på hur Elise kör när han sitter bredvid och verkar tycka det är jättejobbigt att inte ha kontroll själv.
Idag var vi ute och körde, allt gick jättebra för mig, så jag hoppas inte han var så orolig. Själv var man snarare på helspänn för man kör pappan till barnen som man annars kör runt dagarna långa. Om han tycker att jag kör dåligt vet jag inte om han vill att jag ska köra barnen, så vill såklart köra helt felfritt.

Vi kom in på vår väg, och jag körde upp för den långa backen. Vår uppfört har två stenpelare på varsin sida, plus att det är en liten backe upp, så man måste ta ut svängen mycket för att få bilen rakt mellan pelarna. Eftersom att det inte finns vinterdäck i detta land så är det lite extra svårt att ta sig upp, då bilen kan tappa grepp. Och skulle den tappa grepp så åker den rakt in i en av dessa pelare, och de kommer inte se bra ut. Så nu när jag körde upp så var de halt såklart, och jag kände hur bilen började tappa greppet så jag backade och gjorde ett nytt försök. Och jag fixade det upp för den svåra biten av uppfarten. Men tro inte att historien är slut där. Såklart så var jag så lättat över att ha klarar mig upp på uppfarten med Stefan bredvid mig att jag antagligen inte hade koll på bilen inte gick riktigt rakt. Så jag körde inte i en stenkant på uppfarten. Min värdpappa hoppar upp och man ser hur han tror att bilen är totalt kraschad. Jag kör in bilen i garaget och han hoppar snabbt ut för att kolla vad som hände. Jag hoppas att ni förstår vad jag försöker berskriva. Men har man sett min uppfart så förstår man nog.

Jag antar att jag hade tur, han hittade bara några smårepor på fälgarna, så det var ingen större skada skedd.
Varför ska man alltid lyckas med sånt som man annars aldrig skulle ha problem med om inte någon viktig person satt bredvid en?
Men herre min gud va han hoppade till och nästan blev likblek. Även om jag sa förlåt så såg han helt förstörd ut. Men en liten repa på fälgarna är väll bättre än repor i lacken? Som tur var så har jag en värdmamma som är kolugn och säger att det är lugnt, och vi började sedan skämta om att det kommer vara punktering imorn bitti.