Dagen började med att Harry, 1 år, hade krupphosta. Stackars liten som lät som han gjorde. Innan han skulle ha sin eftermiddagsvila tyckte jag att han började få lite feber. Kändes som att han blev lite varmare och mer matt.

Vi tog tempen på honom och den var 98.5°F (lite under normal kroppstempratur som ligger på 98.6 °F) så då var de lugna puckar. Hade fortfarande känslan av att pojken lilla skulle få feber, men Elise (min värdmamma) verkade inte alls orolig.
Jag åkte med pojkarna till deras jujitsu-träning, och när kom tillbaka så sov Harry fortfarande. Han hade då sovit i ca 2.5 timmar vilket är mer än han brukar. Elise åkte iväg för att göra ärenden och jag var kvar hemma med alla tre pojkarna. Eftersom att Harry fortfarande sov ville jag gå in och kolla om han fortfarande levde eftersom att han sov så länge, och hittade honom i sängen helt kokhet. Tog tempen och han hade 100.4°F. Gav honom medicin och sen satt jag med honom i min knä på soffan i en timma. Han rörde knappt ett finger och andades djup. Ni som träffat Harry vet att de inte är likt honom. Han springer runt som en galning även fast han är sjuk, och ler gör han alltid. Men nu var han som en zombie.
Elise kom hem och gav honom ett bad, och feber gick ned och han kunde sedan få i sig lite mat.

Är väldigt stolt över mig själv som hanterade situationen så bra som jag gjorde med en liten pojke som hade feber.
Nu ska jag hålla tummarna för att han mår bättre imorgon.