Du är inte bortglömd. Du är bara av sista prioritet för tillfället. Jag jobbar så mycket jag bara kan nu för tiden då jag inte vet hur nästa månad kommer att se ut. Eller månaden efter den för den delen. Men jag trivs med att jobba så jag klagar inte. Jag vill inte bara få in pengar på mitt konto så att jag klarar denna månad utan även få mer erfarenhet och komma ett steg närmre min dröm.

Kära blogg. Du är inte bortglömd. Du är bara lagd på hyllan för ett tag. Kan inte ens förstå att du redan fyller 6 år. Det är inte illa pinkat för en blogg som du. Nog för att din storhetstid var mellan 2007 och 2009 så kommer jag inte lägga ned dig på ett bra tag. Jag behöver dig, som om du vore mig dagbok som höll mig "sane". Utan dig hade många minnen tyvärr försvunnit med vinden. En dag ska du bli en bok, en riktig dagbok.

Kära läsare. Ni är inte bortglömda. Ni är bara för få för att jag kan känna att jag måste uppdatera regelbundet. Och ja, det låter ganska illa men det är tyvärr sant. Har aldrig haft som avsikt att bli en stor bloggare som sitter i Nyhetsmorgon och snackar om...ja, sånt bloggare pratar om. Men några fler läsare hade i alla fall motiverat mig till en roligare blogg...

Kära blogg. Du är inte bortglömt. Och det kommer du aldrig att bli!

Det är dagar som dessa som man bara vill krypa under en filt med en godispåse, gott te och en mysig film. Det är dagar som dessa som jag skulle kunna kolla på Across the Universe hundra gånger. Eller sitta vid mitt piano i timmar och bara vara. Det är dagar som dessa som jag skulle kunna bli student igen och sticka ner näsan i en sådär härligt teoretisk bok.

Nu ligger jag i sängen och ska strax sluta ögonen. På lite mer än en vecka har jag avklarat fyra arbetsintervjuer (plus en andra intervju) så det har hänt mycket även om det står helt still rent ekonomiskt. Nu ska jag sova och vakna upp imorgon till inget annat än sol. Kanske ska drömma att jag tagit en sista minuten till ett varmt land.

Var på bio igår och såg en ny svensk film - Cockpit. Hade turen att gå på en förhandsgranskning och helt enkelt slapp betala för ett biobesök. Ska absolut inte klaga för gratis är gott. 

Filmen handlar om piloten Valle som får sparken och blir så desperat att han söker ett jobb utklädd till kvinnlig pilot - och får jobbet. Filmen varfaktiskt roligt och bra för att vara en svensk film Måste däremot tillägga att Jonas Karlsson är riktig snygg i sina klack och det var tack vare han som den är bra! 

Ni som känner mig väl vet att jag gärna inte rör mig där det är packat med folk. Ni som känner mig vet att mig hittar man på sidan av där jag sitter och myser. Men ni som känner mig vet nog inte att jag i detta tillfälle skulle kunna sätta mig på ett plan till Afrika.

Det är rea-tider och det är verkligen rea överallt. Stod och köa härom dagen för att köpa en sjal på rea, och jag var inte ensam. Tjejer bokstavligen stormade butiken, så jag tog min sjal och gick Bestämde mig imorse för att gå på ännu en förturs-rea bara för att jag kunde och tog mig därför till NK. Kändes väldigt trevligt när en vakt står utanför och kontrollerar att man har ett nyckelkort och sen välkomnar en in, som om man vore en mycket viktig kund för dem.

Väl inne började ångesten komma krypande. Inte för att det var mycket folk utan för att alla bara skulle handla och handla. Nästan alla fick runt med en NK-kasse och sprang runt som galningar för att få de bästa kapen. Då ville jag tillbaka till Afrika, till Inhambane där den enda kassen man hade i handen var en matkasse, gärna fylld med goda bananer och mango. Där handla man ingenting onödigt. Eller ja, chokladen varje fredag kanske var onödig, men där levde man i nuet. Livet gick inte ut på att shoppa och ha de senaste kläderna eller sakerna, utan att klara dagen! NK fick mig att vilja ta flyget till Mozambique, även om jag klagade så mycket om hur hårt livet var där.

Nu står en vacker blombukett på köksbordet och luktar sådär härligt somrigt. Tack mamma, pappa, farmor och farfar för denna otroligt fina bukett och för att ni firat min examen med mig!

Då var man utbildad, inte längre en student även om mitt mecenatkort gäller sommaren ut. Nu är jag 100 % vuxen och måste skaffa mig en riktig inkomst. Både skrämmande och spännande, för vem vet vad man gör om ett år...

Här kommer lite bilder från examen, eller snarare firandet:

Nu kan man äntligen säga att våren är här. Det har bara gått några dagar men folk har redan påbörjat nästa fas i svenska årstider - sommaren är tydligen snart här. Är det kanske ett tecken på att majoriteten svenskar älskar sommar, sol och värme!? Min slutsats är hur som helst att jag älskar sol och värme, speciellt när det ser ut såhär när man ska hem på kvällen och det inte ens är kallt:

När jag gick upp en morgon och tittade ut genom fönstret satt en granne där och kikade in. Minst sagt oväntat besök. Tillsluts flög han sig väg men bara någon minut satt nästa fågel i fönstret bredvid.

Nu räcker det inte med att vara orolig att grannen ser en när fåglarna tydligen hittat till vårt fönsterbläcke. Charmen med att bo mitt i stan, eller?!

Vet inte hur många gånger jag har sagt, "Nu skulle jag ha haft min kamera!". En promenad i denna fina stad gör att jag ser vackra bilder överallt. Tur att man iaf har sin mobil med sig, men snart så ska jag nog ta en promenad med kameran. Har jag nämnt att det är vår i Stockholm!? För nu är den kommen. Och det är dags för kameran att komma ut ur sin gömma!

Efter en fantastiskt skön dag i solen har man nu hamnat på Saturnus för en gigantisk kanelbulle. Inte helt fel om ni frågar en bull-älskare. Stället ligger super mysigt på Östermalm. Däremot är personalen kanske inte lika på topp då det knappt ler eller är trevliga. Men kanelbullen är det inget fel på.

Man vet när man är stockholmare på riktigt: då detta är vägen hem från tunnelbanan. Eller då man äter middag på samma restaurang som Loreen... Livet på en pinne, eller hur?!

Ibland så slår hjärtat extra hårt för Kalmar och Småland. Det är inte bara Kosta Boda som får mig att känna mig hemma, utan även mitt kära universitet. På Brommaplans tunnelbanestation fann vi idag dessa: