Kalorier
Imorse när jag satt vid köksbordet och åt en yogurt till frukost kom en fråga som chockade mig. Sam som är 7 år frågade mig hur många kalorier de var i min yogurt.
Jag som själv lärde mig vad kalorier är för bara några år sen blev helt stum. Jag fick ur mig ett I don't care, och hoppades på att han skulle fatta att jag verkligen inte bryr mig hur många kalorier jag äter. Då berättar han för mig hur många det är i hans chokladmjölk som han får i sin lunchlåda varje dag i skolan, varpå jag frågar honom om det är viktigt att veta hur många kalorier man äter. Då svarar han I don't know... med en låg röst, och så var de samtalsämnet äntligen över.
Jag minns en kväll för länge sen då jag frågade honom om han var trött och fick till svar jag att han inte bränt så många kalorier idag, så han är inte så trött.
Vad är de för sjukt samhälle som bankar in i hans huvud vad kalorier är, redan i 7-års åldern? Om ett barn redan i den åldern vet vad kalorier är, kollar upp hur mycket det är i det han äter, och sedan vet att kalorier måste brännas, hur ska de då se ut om några år? Kommer han att börja väga sin mat eller? Och om man som mamma håller på att banta, och själv räknar kalorier och väger sin mat så tycker jag att man kan hålla det för sig själv.
En saknad...
Jag saknar att ha de där långa håret att slänga runt med, och hur skönt de kittlar när det ligger mot mina axlar och rygg.
Denna bild är från juldagen 2006 (ursäkta den hemska posen), och den 5 mars 2007 så klippte jag mig. Mitt hår var för risigt och tråkigt att jag inte kunde ha denna längd längre.
Jag trivs faktiskt i den längden jag har nu, men borde jag spara ut håret igen? Vad tycker ni?
Take That
Vi gick båda runt och nynnade på Back for Good och försökte samtidigt komma på den andra låten. De fanns där, på tungspetsen, men vi kunde inte sluta nynna på fel låt. Sen började jag sjunga på I Swear med All 4 One och då blev ännu svårare att komma på den där rackarns låten som låg där och gnagde i våra huvuden.
Tack vare YouTube hittade jag den kära låten så nu kan jag sova i frid.
J*vla mage
Vaknade i morse och mådde illa och hade ont i magen. Drack ett halvt glas med yogurt till frukost, resten hällde jag ut. Min mage har snart varit dålig i en vecka, och den verkar inte vilja bli bättre. Eller bättre har den blivit, för jag kan leva igen vilket jag inte kunde göra förra fredagen, då jag inte ens kunde stå upp. Men jag kan fortfarande inte äta som en normal människa. Äter jag för mycket, vilket egentligen är som en barnportion, så börjar jag att må dåligt igen. Jag mår inte dåligt som att jag vill spy, utan jag mår bara ständigt illa, och har ont i magen, som om jag har kronisk magknip.
Jag antar att jag inte är tillbaka till de normala som jag hade hoppats på igårkväll, men jag kan glädja mig åt att jag inte mår som jag gjorde i helgen och fredagen.
Mina pojkar
Hittade inga blöjor till Harry så jag drog på honom en simblöja, som egentligen är helt värdelös, och åkte sen och hämtade Max från skolan. Efter det blev det att åka till affären och köpa ett paket blöjor till pojken så han skulle klara sig idag. Eftersom att jag varit helt ensam hela dagen idag med barnen fick jag lägga Harry tidigare för sin vila för att sedan väcka honom och sticka och hämta Sam, och sen få med sig alla pojkarna till jujitsun. Harry har varit jätteduktig idag. Han har inte slagits, skrikit eller varit jobbig, utan har varit en jätteduktig pojke, så jag är så stolt. Mina 10 timmar tog snabbt slut, så det var skönt. Barnen var änglar och gjorde allt jag bad dem att göra, och vi hade roligt helt enkelt.
Kände mig som en riktigt duktig mamma idag, speciellt när man åker till affären med en pojke i handen och en annan i famnen.
Idag älskar jag att vara au pair! Och jag älskar mina underbara mesar till barn.
Spännande dag
Dagen än så länge....
Ska jobba i 10 timmar idag, men av någon anledning så känns de inte så tungt. Mycket som händer så tiden kommer rinna iväg. Just nu sover Harry så jag jobbar väll egentligen inte så mycket.
När jag skulle lägga honom imorse hittade jag inga blöjor. Jag har blivit lämnad med barnen och utan blöjor. Som tur var hittade jag en blöja som blivit över efter att Max börjat använda underkläder, som jag kunde sätta på Harry. En lite för stor Pull Up-blöja, men det är ju bättre än ingenting alls. Ska snart ut på jakt, så förhoppningsvis kanske jag kan hitta något i nån väska eller så. Annars blir de att åka till affären med barnen för att köpa blöjor.
Suck, är dagens ord!
Vad vill jag ha?
Blev tillsagd att göra ett relationstest på internet idag. Men jag visste inte att de skulle vara så långt och djupt med svåra frågor och påståenden...
Efter att ha svarat på frågor om vem jag är och vad jag söker hos en partner var jag äntligen klar och resultatet kom. Kan inte påstå att jag kände igen mig själv i det resultatet jag fick, och de fick mig att börja fundera. Vet jag egentligen vad ett förhållande är? Vet jag vad söker hos en partner? Om jag aldrig haft ett riktigt förhållande, hur ska jag då kunna veta vad som är viktigast i ett förhållande? Eller vet jag bara vad jag inte vill ha i ett förhållande?
Jag vet att jag vill träffa någon jag vill spendera resten av mitt liv med. Jag vet att jag vill att min partner ska vara min bästa vän. Jag vet att jag vill att han ska ge mig trygghet och kärlek. Jag vet hur jag vill att min blivande man och far till mina barn ska vara, men jag vet inte hur de egentligen fungerar i ett förhållande.
När jag tänker efter så tror jag att jag bara varit kär på riktigt en enda gång i mitt liv. Jag tror mig veta vad kärlek egentligen är, och nu hoppas jag bara på att jag ska hitta någon som vill lära mig hur det livet fungerar.
San Diego i bilder
Med rätt att klaga
Kom ned till köket och möttes av barnen och en värdmamma. Hon säger att Harry behöver en ny blöja för att hon inte hunnit byta, och sen åker hon iväg. Jag tog med mig han upp för att byta och insåg snabbt att han hade bajs överallt, bra start på dagen. När jag står där och sliter med att göra honom ren igen kommer Max upp för trappen och säger att de inte finns nån bensin i bilen. Hurra tänker jag tyst för mig själv, då jag inte var den sista som körde bilen och inte tankat. Jag lyckas få ut alla ut ur huset för att köra till skolan och sätter mig i en bil där bensin-lampan lyser. Räknar snabbt ut att jag klarar mig till Max skola och sen till macken. I baksättet sitter en Max och gråter då han halkade utanför dörren någon sekund innan, men jag är för trött för att orka bry mig och kör iväg.
Efter att ha släppt av honom på skolan och sen tankat är jag och Harry hemma igen. Jag gör iordning hans nappflaska och går sedan upp på hans rum för hans vila. Då klockan är 9, och jag egentligen slutat jobba, märker jag att min värdmamma inte kommer och byter av mig så jag får lägga honom på min lediga tid. Kvart över 9 är jag nere i köket igen, och kan äntligen få njuta av att inte jobba, ett tag....
Jag är sjukt trött då det skiljer 3 timmar mellan Boston och San Diego. Vi har kommit tillbaka till ett stökigt hus, då min värdmamma har gett upp att städa. Harry är en jobbig unge nu när han varit en vecka med sin pappa, så jag måste göra honom till en söt och fin pojke igen som inte skriker och slåss. Jag mår fortfarande illa och kan inte äta mycket. Jag känner att jag inte vill jobba idag.
Om 40 minuter är de dags igen, och jag är nästan hundra på att jag kommer stå där med Harry när han vaknat, och inte hitta några kläder. Stressad för att jag ska hämta Max och hittar inga rena kläder.. Och jag är nästan hundra på att dagen kommer fortsätta i samma mönster.
Livet som au pair är hårt. Vissa dagar undrar man verkligen varför man tagit beslutet att förlänga, men andra dagar så vet man precis varför man vill stanna.
Rullband
Target var två våningar, så de var alltså gigantiskt. Men de mest fachinerande med det hela var att de hade rullband som man kunde åka med sin kundvagn. Och håll i hatten nu - rullbandet grep tag i vagnen. Hon hade aldrig sett något sådan förut, ett rullband som man kan åka med sin kundvagn utan att den rullade iväg.
Själv är jag uppväxt med att följa med mamma till Hemköp och handla mat, där de har samma typ av rullband. Antingen är de USA som är efter eller så är det min värdfamilj.
Borta bra, men hemma bäst
Vi kom hem oskadda och med lite skrik från minstingen på planet. Jag har lyckats fått i mig en halv smörgås till lunch, så jag är nöjd. Nu ska jag ta mig lite välling till middag så att magen blir lugn och fin. Får hoppas på att min mage återgår till de normala snart, för jag gillar inte denna diet.
San Diego del 5
Veckan innan vi akte hit var de jattefint vader och ca 20 grader. Denna vecka har vi haft 3 regniga dagar och 2 soliga dagar. De har varit ca 15 grader varmt, da inte solen varit framme. Nu imorgon, nar vi lamnar San Diego och Kalifornien sa ska de bli fint vader igen, bara sol och ca 20 grader. Det har varit en underbart har och jag har sett och gjort mycket. Vi har alla varit sjuka pa ett eller annat satt, och min mage ar fortfarande inte normal....
Jag har inte sett nagon kandis, eller traffat nagra roliga amerikaner. Jag har lart mig att LA inte ar en stad man maste besoka da den ska vara trakig och utspridd, och hemsk. haha
Nu ar de dags for middag sa jag ska vall fa i mig lite soppa i magen. Sen blir det att dra sig tillbaka till sitt hotellrum och packa.
Syns i Boston!
San Diego del 4
Jag hade vaknat på fredagmorgonen och känt mig mindre bra, men trodde de bara var något som skulle gå över. När jag stod i kön för att få röra en stor orm på "zoo't" så hände nått... Jag trodde jag skulle svimma eller spy så jag fick lov att sätta mig ned. Efter att ha tagit de lite lugnt så åt familjen lunch, och sen vandrade vi vidare till en Safari Guide. Efter att ha suttit på en buss i 30 minuter och kollat på flodhästar och giraffer och alla möjliga afrikanska djur så klev vi av och skulle vidare till en elefantshow, men längre än så kom jag inte. Fick snabbt snabbt sätta mig ned, och blev bara sämre och sämre. De hela slutade med att jag fick gå några meter för att få skjuts av en buss för handikappade till entren och väntade in resten av familjen. Sen bar de av tillbaka till hotellet och ned i sängen. Där låg jag livlös från 4 tills jag vaknade igen på morgonen. Min värdmamma var världens sötaste och kollade till mig lite då och då.
Som jag berättade tidigare så var min äldsta pojke magsjuk i måndags innan i åkte, och de var alltså min tur att få hans magsjuka, men jag klarade mig från att spy. Fick höra senare att min mellersta pojk hade spytt hela natten, så de var synd om oss.
Idag, lördag, har jag lyckats tagit mig ut ur sängen och följt med min familj in till San Diego, vilket var mycket trevligt. har haft skitont i magen och knappt ätit något på över ett dygn, men jag lever än. Jag vet att de inte kommer bli någon middag ikväll. Just nu ligger jag inne på Lottas hotellrum medans hon duschar. Min kära barndomskompis Lotta som just nu är i Santa Barbara och pluggar, har kommit ned till San Diego för att träffa mig. Sjuktroligt, men samtidigt konstigt då jag inte sett henne på över 9 månader. Hon är skälet till att jag tog mig ur sängen imorse, och det är jag glad över.
En liten snabb uppdatering från San Diego. Jag ska svara på alla kommentarer sen när jag kommit hem till Boston. Och ska även skriva nått mer intressant. haha. Har varit en jättefin och varm dag i San Diego idag, så jag har inget att klaga över, mer än att min mage inte gillar mig.
San Diego del 3
Idag har solen varit frammme och myst lite, och det har varit kanonvader for Legoland. Nar jag var liten blev jag alltid nedrostad nar jag vil aka till Legoland eller EuroDisney, men nu flera ar senare har jag varit dar, dock inte i Danmark, men de var lika bra for det. Har haft roligt med barnen och akt massa roliga barnsliga karuseller och helt enkelt blivit barn pa nytt.
Legoland ligger forresten i Carlsbad utanfor San Diego, samma stad som Shaun White kommer ifran. Sa nu har jag nastan varit hemma hos Shaun, my man.
Jag har en massa grymma bilder jag ska lagga upp nar jag kommer hem till min datorn. Men som ni kanske reda vet sa lagger jag inte upp bilder pa mina barn, och helst inte mig sjalv heller. haha. Men de finns en del grymma bilder utan barn och Kristin.
Nu ska lagga till mitt rum och slanga mig pa sangen och kolla pa tv. Ar na sa sjukt trott att jag skulle kunna somna har och nu, och da ar klockan bara 7... En ny dag imorn med nya aventyr.
Flygvardinnor
Varfor vill man som flyvardinna springa runt pa ett flygplan med hogklackade skor, samtidigt som de ska dela ut dryck och sta for sakerheten? Tappar man inte latt ballansen nar man flyger igenom lufgropar? Jag tittade runt pa flygvardinnornas fotter pa flyplatsen och flyget, och som tur var sa sag jag en och en annan ballerina sko. Men de dok upp lite da och da, de dar fina flyvardinnorna med mycket smink och hogklackade skor.
Jag antar att de alltid kommer att vara ett mysterium for mig, men jag kan saga redan nu att jag flyger garna med skor utan stilettklackar.
San Diego del 2
Igar pa fllyget trodde jag att jag forlorat mitt pass. Saklart blir man livrradd och borjar ga igenom i sitt huvud hur man nu ska ta sig hem tll Boston igen. Utan att fa nagon panik sitter jag dar snall pa flyget. Den glada nyheten var att min vardpappa fortfarande hade mitt pass efter en kontroll.
Kom till hotellet och var fina svit vi har har, och blev tilldelad ett av de tva sovrummen. Barnen fick ett sovrum med badrum, jag det andra, och mina vardforaldrar fick sova pa soffan. Ibland ar det inte helt fel att vara au pair.
Imorse fick jag veta att jag ska fa mitt egna hotellrum da soffan varit de hemskaste som finns. Har nu ett eget hotellrum, sa jag ska inte klaga over att vara au pair for det ar fasen underbar.
Idag trotsade vi regnet och akte till San Diego Zoo. De regnade inte alls sa farligt, men det var blott och mina lockar i haret borjade trada fram. Maste saga att det var valdigt roligt att vara ute med sin familj och kolla pa alla knappa djuren.
Har haft jatteroligt med min vardmamma idag, det ar som att vi har kommit annu narmre varandra nu. Vi lyckades med att fa alla barnen pa planet och till San Diego, och ar valdigt duktiga pa att samarbeta tycker jag. Min vardmamma har nu fatt for sig att vi ska spela in vart egna avsnitt av MTV cribbs har pa hotellet. Visa The Pool, The fat TV and The rides pa parkeringen. Vi far se om hon far sin vilja igenom och vi gor vart egna avsnitt av Cribbs.
Har haft en jattebra dag med familjen, och det ar verkligen jatteroligt att resa med dem, speciellt nar man far komma till ett stalle med palmer. Vi far se vad de blir for aventyr imorn. Kanns da skitroligt att anligen fa vara i Kalifornien, men Boston och Massachusetts kanns anda som hemma.
San Diego del 1
Nu ska vi tll San Diego Zoo, aven fast det regnar jatte lite. Uppdaterar mer nar jag har tid.
Hej då Boston...
Nu bär det iväg till San Diego med min värdfamilj.
Ska bli intressant att se hur det går att flyga med barnen, speciellt minstingen... Jag ska ge er lite updates när jag har möjlighet till det, så ni får veta vad man kan göra i San Diego med barn.
Om 10 minuter ska alla 6 personer in i Volvon, med packning. Ska bli ytterst intressant!
Syns på måndag igen, Boston.
Nytt pass
Jag måste skaffa mig ett nytt pass, här i USA. Mitt pass går ut i oktober 2009, och jag kommer vara hemma i Sverige i Mars 2009. Men jag måste ändå skaffa mig ett nyss pass för att kunna få mitt visum. Krångel krångel...
Så när jag kommer tillbaka från San Diego så blir det till att skaffa sig ett nytt pass.
Jag som planerat att skaffa mig ett nytt pass hemma i Sverige... Jag vill nämnligen lägga till ett andra namn, och gör jag det så måste jag skaffa nytt kökort och pass. Så detta betyder alltså att jag antingen kommer hem till Sverige 2009, lägger till ett andra namn och skaffar ett nytt pass på en gång, eller helt enkelt väntar 5 år till innan jag får göra något namnbyte.
Det var inte så bara att förlänga sitt år har jag märkt. Nytt pass, nytt visum, ny försäkring och nytt körkort. Nu är det bara att hålla tummarna för att något mer ska dyka upp.
Gonatt Sverige, och gonatt USA.
You know you're from Boston when...
...The person driving in front of you is going 70 mph and you are cursing him for going too slow.
...You know how to pronounce the names of towns like Worcester, Woburn, Billerica, Haverhill, Barre and Cotuit
...You think the rest of the country owes you for Thanksgiving and Independence Day.
...When the words 'WICKED' and 'GOOD' go together.
...You own a "Yankees Suck" shirt or hat.
...You know what a hoodsie is.
...You never go to "Cape Cod", you go "down the Cape".
...You know that P-Town isn't the name of a new rap group.
...You do not recognize the letter "R" as a part of the English language.
...You've pulled out of a side street and used your car to block oncoming traffic so you can make a left.
...Just hearing the words "New York" puts you in an angry mood.
...You always 'bang a left' as soon as the light turns green, and oncoming traffic always expects it.
...Everything in town is "a five minute walk."
...Your favorite adjective is "wicked."
How we know you weren't bon heah:
- You wear a Harvard sweatshirt.
- You ask directions to "Cheers."
- You order a grinder and a soda.
- You follow soccer.
- You eat at Durgin Park.
- You pronounce it "Worchester" or Glouchester."
Things you should know:
- There are two State Houses, two
City Halls, two courthouses and two Hancock buildings (one old, one new).
- Route 128 is also I-95. It is also I-93.
- It's the Sox, The Pats (or Patsies if they're losing), the Seltz, the Broons.
- The underground train is not the subway. It's the T and it doesn't run all night (fah chrysakes, this ain't Noo Yawk).
Basic rules for driving in Boston: (subject to change at any time):
- When on a one way street, stay to the right to allow oncoming traffic to pass.
- Never, ever, stop for a pedestrian unless he flings himself under the wheels of your car.
- The first parking space you see will be the last parking space you see. Grab it.
- Double park in the North End of Boston, unless triple parking is available.
- Learn to swerve abruptly. Boston is the home of slalom driving, thanks to the Registry of Motor Vehicles, which puts potholes in key locations to test drivers' reflexes and keep them on their toes.
- Never get in the way of a car that needs extensive bodywork.
- Always look both ways when running a red light.
- Honk your horn the instant the light changes.
- Breakdown lanes are not for breaking down, but for speeding, especially during rush hour.
- Breakdown lanes may also end without warning causing traffic jams as people merge back in.
- Never use directional signals when changing lanes. They only warn other drivers to speed up and not let you in.
- Making eye contact revokes your right of way.
- Never pass on the left when you can pass on the right.
- Whenever possible, stop in the middle of a crosswalk to ensure inconveniencing as many pedestrians as possible. And if a pedestrian ahead of you steps in the road, speed up loudly and chase him back up on the curb.
- Peds have no rights.
Kan någon översätta detta till "riktig" engelska? Don't pahk your cah in Hahvid Yahd.
Dagen innan San Diego
Kom ned till köket imorse för att äta frukost innan jag började jobba och hittade min äldsta pojke på soffan.
Han har spytt hela natten och är likblek. Så började dagen innan vi åker till San Diego. Min värdpappa står i köket med disken och man ser hur han inte heller mår bra. Han har nu varit förkyld i några dagar, och de verkar inte ge sig. I babymonitorn hör man min minsta pojke skrika och gråta från sängen. Han vägrar sova, och har antagligen haft en jättedålig vila innan jag ens kom ned till köket. Jag sitter och äter min frukost och min äldsta pojke kommer med en hink, påväg till toaletten. Nu var de dags igen, ännu mer ska ut.
Jag hoppas verkligen att allt går bra imorgon. Att magarna är lugna hos alla, och att minstingen inte skriker hela vägen till San Diego. Men det återstår att se. Kan i alla fall säga att det kommer bli en väldigt väldigt lugn dag idag, med mycket tv-tittande.
Söndagkväll
Vi hamnade i Worcester, ca 40 minuter härifrån, för att kolla på några band. Jag hade aldrig hört banden förut, så jag hängde mest bara med för att ha något att göra. Kliver in i en gammal och sliten teater fylld av människor, och fick känslan av att de kanske inte skulle vara så tråkigt här trots allt. Vi sätter och ned på teatern och börja lyssna på förbanden, som för övrigt var bra tycker jag. Sen kom dem som alla väntade på, bandet jag aldrig hört talas om, Angels and Airwaves. Alla börjar skrika och taket lyfte nästan på den gamla teatern.
Scenen var ändå hyffsad snygg för att vara en sån liten scen. Man märkte på en gång att detta band hade pengar. Hur som helst, detta band verkar ändå vara ganska stort utan att jag visste av det. Roligt att man halka in på en bananskal på en konsert för att man känner rätt person som hamnar på gästlistan.
Om ni vill veta vilka de är så kan ni läsa här.
Tyckte hur som helst att de var skitbra. Skitbra live, även om sångaren verkar knäpp.
Angels and Airwaves - Everything's magic
Angels and Airwaves - The Adventure
Jag vet att jag kanske är lite efter ibland när de gäller musik, men jag får väll skylla på att jag aldrig gillat Blink 182...
Ingen återvändo
Idag skrev jag under alla papper om förlängning. Min sista arbetsdag kommer att bli den 20 Februari 2009. Det är alltså bestämt att jag förlänger med 9 månader, hos samma familj. Jag kommer att vara hemma i Sverige nån gång i mars, då jag vill ha chansen att resa runt lite på egen hand efter att mina 21 månader är över.
Den 10 Maj 2008 landar jag på Arlanda för en veckas semester på hemmaplan. Jag ska ladda om mina batterier med allt som hör Sverige till, för att sedan flyga tillbaka till Boston.
Men oroa er inte, jag kommer att komma hem tilslut. Mitt liv och min framtid väntar på mig hemma i Sverige.
Packa
Kanske ska kalla denna dag för Den stora packdagen, för så känns det. Inte för att den är större än den dagen, eller dagarna, som jag ska packa ned hela mitt liv i resväskor igen för att flytta hem till Sverige, men ändå.
Det kommer vara ca +16 grader där när vi kommer till San Diego, och jag har därför jätte stora problem med att veta vad för kläder man ska ta med sig. Inga vinterkläder ska med i alla fall, det vet jag.
Ni som bor i CA just nu, vad har ni på er på dagarna? haha
Nu ska jag ned och äta risgrynsgröt till frukost.
Melodifestivalen
Första helgen...ensam
Jag vet inte hur jag ska ta det för att inte ta det på fel sätt. Jag vet inte hur jag ska tänka för att slippa känna mig ensam.
Jag kan inte förstå hur Steph och Courtney åkt till NYC denna helg, utan att fråga om jag vill med. Och det komiska med det är att det är två tjejer som egentligen har träffats genom mig. Courtney åker hem till Australien i mars, och jag kommer bara få träffa henne två gånger innan dess. Jag som ville vara med när hon gjorde sin tatuering missade det också, utan fick höra om det dagen efter.
Jag antar att de känns extra hårt nu när man inte har något att göra denna helg, och knappt några vänner kvar i Boston, och vet att de springer runt i NYC och har roligt.
Jag antar att det här är anledning till att jag inte vill ha några au pair kompisar. Man vet inte vart man har dem. Och jag som trodde att Steph var en av mina bästa kompisar här får nog tänka om. De tråkiga är att vi ska på en 80-tals fest tillsammans efter att jag kommit hem från San Diego, och jag vet inte om jag känner att jag vill gå med dem längre.
Ju mer jag tänker på det, desto mer stör jag mig på det.
På andra sidan pölen
Gonatt gott folk, nu somnar jag snart sittandes.
Har kommer hem från en liten vända till Harvard Square med Rob, vilket var helt okej. Så nu är jag ännu tröttare än vad jag var innan.
Fredagens bloggande blev väldigt fattigt då jag inte vetat vad jag skulle skriva. De fanns inget som ville komma ut, vilket är första gången på säkert 2 månader. Men jag lovar att jag ska skärpa mig. Jag är så trött nu att jag knappt vet vad boll heter på engelska.
Gonatt och sov så gott! Det kommer de nog nått vettigare att läsa om imorn.
Översätt
Hur skulle ni översätta Rumpnisse till engelska?
Jag kan inte få till en bra översättning och undrar om ni har några förslag.
Imorgon är det fredag
Nu är snart dagen över, alla hjärtans dag. Snart är den förbi även detta år.
Jag jobbar och sliter. Min kropp är trött, och även så min hjärna. Denna vecka kommer jag att ha jobbat 43 timmar och jag längtar till helgen.
Helgen är ett stort mysterium dock. Jag vet inte vad jag ska göra, inte en blekaste. Jag ska till gymmet, de vet jag. Fick höra att Steph och Courtney ska till NYC i helgen, och de frågade inte ens om jag ville med, tråkigt nog. Min helg kommer nog att bestå av gymmet och städning. Jag ska kolla med Rob och Joe vad de har för sig, så kanske jag kan klämma in mig i deras planer, igen.
Just nu känner jag att jag är psykiskt och fysiskt trött. Jag borde egentligen städa upp lite i mitt rum efter att min rumskompis flyttat, men de finns ingen energi. Jag skulle kunna gå och lägga mig nu, men ska kämpa lite längre att hålla mig vaken. Jag har ont i varenda liten muskel i kroppen, och ligger just nu på sängen som en utslagen hjälte.
Nu börjar mitt nya liv. Nu är det dags att skaffa mig en massa nya kompisar och ut på äventyr. På tisdag flyger vi till San Diego, hela familjen, så det då i alla fall lite semester. Om 85 dagar landar jag i Sverige för mitt lilla besök. Snart är vintern över och man kan slippa känna sig instängd i huset...
Glad alla hjärtans dag!
Alla hjärtans dag
Hoppas ni har gett alla ni känner en extra kram idag. Hoppas att ni hjälp någon, eller gett ett vänligt leende till någon på stan. Jag hoppas att ni gett den ni älskar en extra puss.
Men jag hoppas framförallt att ni fortsätter göra detta varje dag, även om det inte är Alla Hjärtans Dag.
Alll we need is love - The Beatles
Sista kvällen
Vi har nyss kommit hem från en restaurang efter att ha ätit oss proppfulla. Nu ska vi sätta oss och kolla på den underbara filmen Across the Universe som jag har hemma nu. Imorgon skjutsar jag henne, damen på min vänstra sidan, till flygplatsen, och blir ensam kvar här. Ska kolla med Rob och Joe va de ska göra i helgen då alla verkar vara bortflugna.
Imorgon är det Alla Hjärtans Dag och det ska bli väldigt intressant att se vad som händer en sådan dag i USA. Idag har mina pojkar skrivit på Valentines kort som de ska ge till alla i sin klass imorgon. Trodde man som barn gav den man gillar ett hjärta, men inte i detta land.
Han flyr...
Jag tror personligen att de är för att Pernilla har tagit över mitt rum och han har blivit av med sin "plats i solen".
Gratis MMS
Visst är det jätteroligt att få söta mms på Alla Hjärtans Dag, men jag måste nästan be alla er som tänker skicka ett mms till mig att låta bli. Anledningen är den att de kostar mig 7.50 kr per mms som jag tar emot, och min räkning kommer bli alldeles för hög.
Men är du min blivande man så får du gärna skicka såklart. Skicka annars gärna sms för de är guld värt det också. Inte för att jag förväntar mig att alla vill skicka mms och sms till mig, men utfall att ni råkar tänka på mig.
Björnes Magasin
Bröllop
Det ska bli väldigt intressant och se hur mitt liv kommer att se. Jag ser mitt liv som en bok om mig själv, från mitt första andetag till mitt sista. Just nu är jag på sida 7766, och varje dag skrivs det en ny. Det finns inget skrivet slut i denna bok, utan vi får se var mina vingar tar mig. Jag kan säga redan nu att de kommer bli en riktigt bra bok, hur den än slutar.
Idag bjöd jag Pernilla på mitt bröllop. Så nu får jag hoppas på att jag en dag kommer att gifta mig så att jag inte gör henne besviken.
SpankASwedishGirl.com
Helgens inköp:
Marc Jacobs nyckelring och penna
Converse skor
Helgens mat:
Mozarella, pesto och tomat-smörgås
Pizza
Cheesy breadsticks
Kycklingvingar
English muffin
BBQ Ribbs, friterade räkor och potatismos
Pop corn
Helgens aktiviteter:
Cluster meeting
Boston-tur
Flytt
Avskedsfest
Texas Hold' em
Outlet-shopping
Kört i snöstorm
Nu har jag och Pernilla deckat på sängen efter att ha sovit 5 timmar inatt. Nu ska vi gå ned till köket och göra lite mannagrynsgröt och sedan titta på den amerikanska Grammisgalan.
Kommer sakna dig!
Idag ska jag åka och hämta min blivande rumskompis. Hon ska äntligen slå sig fri från sin familj och åka till en ny och förhoppningsvis bättre familj. Men i väntan på att få flyga till Vermont ska hon bo hos mig. Kl 2 idag kommer vi att åka från huset I Andover, och förhoppningsvis med ett leende på läpparna av att aldrig mer behöva återvända.
Jag vet att jag kommer sakna henne otrolig mycket när hon nu på torsdag lämnar Boston och Massachusetts, men jag är otrolig stolt över henne. Jag är stolt över att hon inte låter något stå ivägen för hennes dröm att få vara i USA och att hon är så stark som står ut med allt man egentligen inte ska behöva stå ut med. Livet som au pair är inte lätt, och det är hon ett levande bevis på. Men hon är då den bästa au pairen jag någonsin mött och en den starkaste. Hon vet vad hon är värd och jobbar hårt för att få det!
Hon är den bästa kompisen jag haft här i USA och hon kommer alltid finnas i mitt liv i fortsättning. Inte ens en 3,5 timmes bilfärd till henne kommer stoppa mig från att träffa henne här i USA.
Jag är stolt över dig Pernilla! Ingen ska behandla dig som hon gör, och det är du väl medveten om! Jag kommer sakna dig en massor och kommer alltid finnas här om du behöver mig.
Nobody puts Baby in a corner
Stolt au pair
Jag försöker prata så mycket svenska med honom som möjligt och de verkar löna sig nu. Han säger Kicki, mamma, pappa och titta. Kan då tillägga att de enda han säger på engelska är Bye och Dog (och Hey/Hej). Just nu jobbar jag på att få honom att säga Bus, men de kommer bara ett Buf ut ur hans söta mun.
Erkänn att det är lite tufft att han säger Mamma och Pappa på svenska till sina föräldrar!
Han är så smart, och smartare kommer han att bli. Han kommer säga mycket mer på svenska än engelska, för jag kommer proppa i honom de svenska språket.
Får se om det kommer fler svenska ord ut ur hans mun snart...
De svenska au pairerna
På min äldsta pojkes skola finns de två andra svenska au pairer. Jag brukar lyssna på när de pratar med varandra, vilket är lite spännande då jag inte vet om de har upptäkt att jag också är svensk.
Det här är tjejer jag aldrig skulle vilja umgås med så jag är nästan glad över att de inte gått fram och pratat med mig ännu. Som jag berättade innan så är modet här i USA inte de bästa. Modet finns här, verkligen, men de verkar inte som att alla har upptäckt det. Jag personligen tycker att de finns underbar shopping i detta land, men tjejer går ändå runt i mjukiskläder, flip flop eller UGG-skor. Det är som att de inte säljer andra kläder och skor i butikerna.
Igår såg jag dessa två svenska au pairer på skolan igen. Ena tjejen gick runt i fula klarblåa plysch-byxor och den andra i UGG-skor. Jag blev nästan chockad! De har lika dålig smak som amerikanska tjejer.
Jag har inte förstått hur man kan vilja gå utanför dörren i mjukiskläder. Men i detta land verkar de inte vara något problem med att ha en "ledig" stil. Jag kan förstå att UGG-skorna är sköna, men jag kan inte påstå att det är snygga för det! Och när jag ser två svenska au pairer klä sig likadant blir jag nästan rädd.
Läs artikeln om LA's mode, Ugg! Enough!
Tyvärr är det sant, folk går runt såhär i USA, men gärna med mjukisbyxor.
Sömnlös i Boston
Vad ska jag göra med mitt liv? Här ligger man i en säng i USA, lever ett liv man aldrig skulle leva i SVerige. Men hur ska min framtid se ut? Vad ska jag göra när jag kommer hem igen? Och kommer jag klara av att stanna här till mars 2009?
Min groda, Mr Green, ligger på rygg på golvet och ser nästan död ut. Kanske måste vända på honom.
Jag har ingen ork kvar att jobba. Nu när min värdmammas skola har dragit igång igen, och min värdpappa börjat jobba åt ett företag så känns de som att jag jobbar ännu mer. Just nu orkar jag inte ta hand om barn. Jag jobbar 7-10 timmar om dagen med barn. Jag känner mig inte trevligt längre, och jag har inte ens ork att gå till gymmet eller städa mitt rum. Jag behöver semester!
Tur att jag åker till San Diego med familjen om lite mindre än 2 veckor. Hoppas jag får lite semester då, och värme framför allt!
En dag inne i Boston
Nu känner jag att de är dags för en dag inne Boston. Det var ett tag sen nu och jag hoppats att jag kan åka in på lördag och få mig en dos så jag klarar mig.
Inte för att det är någtót spciellt jag behöver, men jag vill bara strosa runt, andas lite storstadsluft, klä upp mig och glida in i alla roliga affärer. Jag vill bara känna mig levande. Hoppas att de blir varmare snart så man kan njuta av parken också.
Nån som vill med mig på en tur in till Boston? Glida runt och känna sig viktig. Äta skitmat och vara en riktig amerikan med en varm choklad från Dunkin Donuts eller en Chai Tea Latte från Starbucks?
Au pair
Jag har varit au pair i snart 9 månader men känner ändå inte att jag är någon expert i området. Men jag tänkte ge det ett försök, att ge några tips.
Det tog mig ett tag innan jag hade bestämt mig för att skicka in ansökan om att bli au pair. Jag funderade länge om jag verkligen ville ta hand om barn i ett år, om jag skulle klara av det eller inte. Men jag ville så gärna göra något annat än att bara jobba på samma ställe och leva det livet jag gjorde. Jag ville så mycket att jag kände att detta var min chans att åka.
Mina tips till blivande au pairer:
1. Välj famlj före plats.
För att få ett så lyckat år som möjligt är de viktigare att få en bra familj än att bo på ett glammigt ställe. Gå på känsla, hur famljen verkar vara och om du kommer att gå ihop med dem, och glömt pengar och förmåner för en stund. Jag ville till Kalifornien eller Florida (såklart) och absolut inte Boston, men när min värdmamma ringde så kunde jag inte tacka nej.
2. Att vara au pair är ett jobb.
När du valt att åka som au pair har du valt att jobba med barn. Du har åkt hit för att arbeta och inte för att festa eller resa. Du har världens chans att leva i USA och upptäcka nya saker och människor, men glöm aldrig att det är ett jobb!
3. Pengar är inte allt.
De flesta drömmer om att hamna hos en familj som har allt. De drömmer om att få åka med dem på massa resor, ha en egen snygg bil, bo i ett stort hus med pool och helt enkelt ha en rik värdfamilj. Men det är inte alltid det bästa. Tänk på att du vill ha en familj som har båda fötterna på jorden.
4. Ha några egna krav på familjen.
Du vill helst ha tillgång till bil på fritiden då det nästan är helt omöjligt att leva utan bil i USA, om du inte bor på Manhattan. Av egna erfarenheter så vill man ha ett eget badrum, men det kanske anses som lyx. Kolla med familjen vad dina sysslor är. Försök att ha som krav endast göra saker som har med barnen att göra (dvs. barnen tvätt, barnens mat, barnens städning osv.). Tillgång till internet. Inget utegångsförbud eller liknande. Att få ha vänner på besök (men självklart är de deras hus och du ska inte ha öppet hus för det). Kom ihåg att de finns en hel lista över saker som bör disskuteras innan du tackar ja så det inte blir en massa överaskningar när du kommer till dem.
5. Umgås inte bara med andra au pairer.
Det är jätteskönt att ha au pair-vänner så man kan prata av sig om saker som andra inte förstår sig på, såsom värdfamiljer, barn och annat du går igenom. Men försök att skaffa amerikanska vänner, så du inte fastnar i "au pair-träsket".
6. Kolla upp förmedlingen.
Kolla upp hur förmedlingen är i USA. Fråga andra som åkt eller åker med just den förmedligen om den är bra eller inte. Jag skulle rekommendera att åka med Au pair in America/ Skandinaviska institutet då det enligt mig är bäst. Cultural Care Au pair/EF hör jag alldeles för mycket skit om att jag inte skulle rekommendera någon att åka med dem. Men det är min åsikt, så skaffa en egen åsikt innan ni väljer förmedling.
7. Ha tålamod.
De första månaderna kan vara jättetuffa, men det är bara att vara stark och ha tålamod. Speciellt med barn som kommer att testa dig en massa den första tiden. Den första tiden kan vara seg och tråkig då man inte känner området så bra, eller har så många kompisar, men det är bara att ge sig ut på upptäcktsfärd. Ge inte upp i första taget!
8. Gör de bästa av tiden.
Du har inte alltid den här chansen att få leva i USA som man gör som au pair. Ta chansen att upptäcka så mycket du kan och helt enkelt leva livet. Om man bara ser de som är dåligt så kommer du bara gå ned dig själv. Ut och gör saker du aldrig annars hade gjort. Du har öppnat en ny dörr, så ta chansen.
Kom ihåg att när ni landar i USA så är ni inte ensamma, utan de kommer vara en massa andra där som är i precis samma situation som er.
Jag ska förlänga och kommer troligtvis komma hem i mars nästa år efter att ha varit här i ca 22 månader. Jag trivs jättebra och även om jag klagar mycket så älskar jag det. Jag lär mig känna mig själv bättre, och växer som person. Jag blir den jag vill vara helt enkelt. Och det är en helt underbar känsla!
Lycka till!
SuperBowl Commercials
Varje år betalar företag flera miljoner för att få ha med sin reklam på SuperBowl. Det är reklamer som är speciellt gjorda för Super Bowl och är omtalade.
Folk stannar alltså kvar framför tvn när det är SuperBowl för att se reklamerna.
Tänkte ge er lite smakprov av reklamer från detta år:
Det är värda att kolla in kan jag säga!
Den är här
Idag var Stefan och Elise och hämtade den nya bilen - Mini Cooper cab.
Synd bara att jag inte får köra den. Nu hoppats jag på att vi snart inte behöver 3 bilar och de kan sälja BMW så att jag får köra Minin.
Jag har länge funderat över hur mycket pengar min värdfamilj egentligen har. Elise pluggar och lever egentligen på Stefan. Stefan jobbar just nu på ett företag men har under många månader jobbat hemma med sitt egna projekt och inte tjänat några pengar.
För någon vecka sen fick Elise en ny Mac-laptop då hennes kraschat. Förra veckan kom en ny TiVo, och i helgen köpte Stefan en iPhone till sig själv, och idag kom bilen. Förutom de har de mig som de måste betala, och två barn på privat skola. Jag förstår inte hur det går ihop, men någonstans verkar de ha en massa pengar, för de lever inte direkt ett fattigt liv om man säger så.
Nu är de bara att vänta på att få köra Minin. Anledningen till att jag inte får köra den är att de blir för dyrt för försäkringar för tre bilar åt mig. Men den är så fin, och ännu finare på sommaren då man kan känna vinden i håret.
VIP
Jag får ta med mig 2 (snygga) tjejkompisar, slipper köer, gratis drinkar och allt som VIP innebär. Det låter inte helt fel måste jag säga. Får se när man åker till NYC nästa gång då, så man kan testa på det nya "livet".
Såhär ser veckans klubbar ut:
Monday -Stanton Social/Star Lounge
Tuesday-Tenjune (models and 5'6" and up only)
Wednesday-Butter
Thursday-Tenjune/Retreat
Friday- Suzie Wong's/ Boucarou
Saturday- Touch
Så kom till NYC och parta med mig vettja!
Super bowl
35 sekunder kvar av matchen och New England Patriot leder med 14-10 över NY Giants. Då händer det som inte får hända - Touchdown. Jag som hade hoppats på att vara här när båda Red Sox (baseball) vann World championship och Patriots vann Super Bowl, men man kan väll inte få allt.
Patriots har inte förlorat en enda match denna säsong och hade de vunnit Super Bowl hade de gått till historien. Så jag måste erkänna att jag är lite besviken, men det finns alltid år 2009.
Super Bowl i siffror:
17,8 milj. kronor
Priset för ett 30 sekunders tv-reklaminslag under matchen.
9 timmar
Längden på FOX:s införprogram under söndagen.
93,2 miljoner
Antal tv-tittare i USA som såg Super Bowl mellan Indianapolis och Chicago i fjol.
5 procent
Rabatten om du redan innan matchen beställer boken "19-0: The Historic Championship Season of The New England Patriots Unbeatable Patriots".
3 900 kronor
Priset för ett rum, per natt, på ett trestjärnigt hotell i Phoenix-området. Ursprungspriset: 1100 kronor.
15 000 ton
Vikten på mängden chips som konsumeras under Super Bowl.
12 675 kronor
Billigaste finalbiljetten på stubhub.com, USA:s ledande biljettförmedling på nätet.
75 842 kronor
Dyraste finalbiljetten på stubhub.
14
Antal slutspelssegrar i karriären för Patriots QB Tom Brady.
3
Antal slutspelssegrar i karriären för Giants QB Eli Manning.
24 timmar
Väntetiden på hemkörning av pizza från restaurangen Papa John's i Phoenix.
150 000
Antal fans som väntas invadera området kring arenan i Glendale.
223
Antal länder som kan se matchen på tv.
1
Antal lag som gått obesegrade genom en hel NFL-säsong. Miami Dolphins gjorde det 1972, över 17 matcher. Patriots kan bli det första laget att göra det sedan serien utökades till 19 matcher.
Läs om det på Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article1755417.ab
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article1759302.ab
Historien om Matt
Nu kom den, frågan jag länge varit rädd för. Vad hände med Matt? Så för att slippa den frågan igen så ska jag nu dela med mig av:
Historien om Matthew Carter.
Där stod han, inne i butiken och bara var sådär skitsnygg. Efter att ha gjort bort mig första gången jag gick ut ur butiken hade jag tydligen lyckats fånga hans intresse och med Steph på telefonen tvingade hon mig att gå in i butiken igen för att prata med honom. Hann gå in, lägga på luren och titta på ett plagg då han kom fram och frågade om jag behövde hjälp.
Där satt jag på min säng med lappen i handen. Jag hade väntat nån dag med att höra av mig för att inte verka allt för intresserad...
Veckan efter att vi träffats blev han manager på Abercrombie & Fitch och fick genast massor att göra. Han jobbade långa dagar och hade fullt upp med anställningar. Förutom de så flyttade han in i en ny lägenhet och pluggade, och han var inte lika lätt att träffa längre. Vi hade då spenderat väldigt mycket tid tillsammans, och jag hade t.o.m träffat hans familj och varit hemma hos hans bror. Sista gången jag träffade honom fick jag se hans lägenhet för första (och sista) gången. Han hade inte fått några tv-kanaler eller någonting, så vi gjorde de vi gjorde bäst, pratade. Lyssnade på Lena PH och hade allmänt roligt, speciellt när jag fick hans tillåtelse att rota igenom lådor och skåp. Och sen började det...
Han blev bara sämre och sämre på att höra av sig och att svara på sms. Han klagade över att han hade mycket att göra och att jag helt enkelt fick respektera det, men att han verkligen ville träffa mig. Detta var alltså en kille som tidigare skrev beautiful i nästan varje sms och som inte ville att jag skulle gå hem även då han skulle gå upp 5 timmar senare. Vi har nu ingen kontakt och jag har inte sett honom sen i slutet på sommaren. Han bara försvann, utan ett ord. I höstas efter att vi smsat lite skrev han i ett sms I might be in love with you after that comment, och sen inget mer.
Jag kan inte påstå att jag var stolt över att ha blivit dumpad utan ett ord och ville inte direkt skriva det i min blogg. Men där har ni historien. Hade gärna haft honom som kompis då vi hade skitroligt tillsammans, men tyvärr är han inte den personen jag lärde känna, han är någon annan.
Sovmorgon?
Sen knackade de på dörren och det var Elise som sa att barnen var vakna, så jag hoppade upp ur sängen, och sprang ned till dem. Klockan var då 6:15, och jag började jobbar - en lördagmorgon.
Inte lätt att vara au pair när man måste offra sin efterlängtade sovmorgon. Skulle jobba fram till 7:45, men strax efter 7 kom de hem och jag fick gå och lägga mig igen.
Kicki gets a kick
Varje gång jag får in Shaun White i en mening så får jag ett poäng. Det spelar ingen roll vad de är för samtalsämne men lyckats jag smyga in Shaun så är jag lycklig.
Anledningen till att de är en omedveten tävling med mig själv är att jag inte förrens för någon timme sedan insåg att jag verkligen kämpar med att klämma in hans namn överallt, och egentligen helt utan anledning.
Sen kan de hela bero på att jag är i en period just nu då nästan allt handlar om Shaun och att han faktiskt är en av världens coolaste människor.
Super size me
Nu måste jag alltså leva mer som en amerikan om jag ska vara en genomsnittig au pair.
Och jag som planerat att förlänga måste alltså ligga i som fan om jag ska lyckas med ännu mer än 7 kg.
Senaste nytt
Detta betyder att de kommer att snöa och hela staten kommer att stå stilla.
Skaffa vinterdäck!
Älskarinnan
Jag var ensam hemma med barnen och de var läggdags. Skulle få upp alla barnen ur badkaret och telefonen ringer. Jag springer och svarar och det är helt tyst...
Efter en stunds tystnad hör jag en röst som väldigt frågande säger "Did I just call home?!" och jag hör att det är min värdmamma. Hon skulle ringa min värdpappa Stefan, och trodde att en annan kvinna hade svarat i hans telefon. Men sen insåg hon att hon ringt hem istället för hans mobil, och det var mig hon pratade med. Man hörde hur hon blev lättad av att höra min röst och började skratta.
I detta land säger man bara "Hello!" när man svarar i telefon, så man vet aldrig vem som svarar...