10 dagar i USA
Allt går bra, och jag börjar känna mig mer hemma. Jag vågar ta mig nått att dricka, och mat och sånt. Vågar öppna skåp och lådor för att hitta saker.
Börjar känna mig mer och mer ensam dock. Har ingen att göra något med, eller någon annan att träffa förutom familjen. Vill in till Boston igen, men helst inte själv ännu en gång. Jag vill till ett mall, men jag vill inte köra dit själv (vet inte ens vart det ligger) och sedan gå runt där själv.
Idag blev Max crazy. Allt började med att jag sa åt Max att han och Sam skulle turas om att åka skateboard. Han skulle vara lustig och ensvis vilket slutade i att han tappade kontrollen. När jag sa att hans 2 minuter hade gått så sprack det. Envis som jag är så vinner då inte han. Jag fick spendera en timma idag med en Max som slogs, sparkades, nöps, skrek och kastade saker. Jag gjorde allt jag kunde, förutom att hota honom. Jag försökte lugna ned honom, som att ha honom i mitt knä samtidigt som han sparkade och slog mig för att försöka få honom lugn. Jag pratade med honom om vad som hänt, att han arg. När jag lät honom vara så var det som att han ville ha min uppmärkashet iaf. Han kastade stenar på gräsmattan och jag sa till honom flera gånger att inte kasta stenar.
En timme senare gick vi till lekparken och allt var bra.
Kan säga att jag har tålamod, för jag var helt lugn i en hel timme med ett hysteriskt barn.
Stackars Sam som fick gå runt och vänta på att Max utbrott skulle gå över. Han ville ju leka och gå till lekparken, men så länge Max gömde sig under bron eller slogs så visste han att jag inte skulle lämna honom där.
Hur som helst................
Min andra kväll som jag har lagt Harry. Och det gick så bra så även fast han gråter hysteriskt. Haha
Imorn har jag en lång dag, så vi får se hur det går.
Och sen nån dag framöver när jag fått mitt amerikanska personnummer så ska jag ta mitt amerikanska körkort. Hihi
Oooh, en rolig sak med USA. There's just something about guys and their cars. Löjligt.
My dudes are Sam and Max. And I'm their Stude.
In the Capes
Det är väldigt mysigt för att det är verkligen ett sommarställe. De är jätte fint väder och varmt som bara den, och människor är här över helgen.
Har nyss cyklat och ätit Slush med Sam och Stefan. Max och Harry fick stanna hemma och sova istället. Jag har en grym egen cykel, inte helt fel, och har även fått en hjälm! haha
Det här är ett ställe jag kommer vara mycket i sommar låter det som, har inte riktigt förstått hur det ska gå ihop, men vi kommer nog vara här i 4 veckor när pojkarna har camp.
Familjen är precis som jag väntat mig och allt känns jätte bra. Är fortfarande blyg och de e svårt/jobbigt att alltid prata på engelska. The boys seems to like me =)
Nu när jag är här i Eastham saknar jag faktiskt mitt rum i Wakefield, tro det eller ej. Gillar faktiskt det rummet, superhärligt. Och här är det så mycket sommarhus känsla! Plus att jag har alla mina saker i huset i Wakefield.
Nu har Harry vaknat så nu ska vi säkert till stranden snart. Sam väntar och väntar och väntar.
Hoppas ni har en trevlig lördagkväll! Själv ska jag ha en trevlig lördag eftermiddag.
My first night in Wakefield
I måndags kom jag till Newark airport i New York, efter 10 timmars flyg och ett mycket roligt sällskap. Måste säga att det var underbart att ha sällskap av två svenskar hela vägen till det stora landet. Pernilla och Riikka, tack. På hotellet i Stamford var vi sammanlagt 108 au pairer från hela världen.
Tisdagen hade ett fulproppat schema. Det blev inte mycket sömn den natten kan jag säga. Hela dagen satt vi på orientation och lyssna och lyssna och lyssna från 8:30-17:30. Sen var det middag och en runda i staden Stamford som vi befann oss i. Jag, Pernilla och Riikka köpte oss en varsin t-shirt på Target med Jack Sparrow såklart. Måste säga att det är väldigt billigt i USA =)
På onsdagen var det ett lika fullspäckat schema på orientation. The American red cross var där och pratade om säkerhet och vad man gör när olyckan är framme. Och såklart snackade underbara och roliga Jody och allt som har med vårt kommande år att göra.
Sen på kvällen började äventyret. Vi lassades in i två bussar med en varsin påse som innehöll smörgås, chips och kakor, och detta var alltså vår middag. Sen rullande bussarna mot NYC!!
För att göra en historia kort så besökte vi Top of the rock, Time Square, Rockafeller centre, Ground Zero och såg även Frihetsgudinnan, Emipre state building, Donald Trump's skyskrapa, The TRL studio och massa massa massa massa andra saker. Helt galet var det med andra ord. VIsste ni förresten att på Manhattan på dagarna är det ca 10 miljoner personer som jobbar, plus ca 6 miljoner turister, varje dag. Alltså är det ca 16 miljoner personer på lilla lilla Manhattan, galet.
Torsdagen och får sista dag i Stamford. Dagen började ännu tidigare och det var minst lika mycket prata på orientation denna dag som alla andra. Jody pratar och pratar och pratar, som alla amerikaner tydligen gör. Jag har lärt mig jätte mycket om USA under dessa 4 dagar.
Sen på eftermiddagen var det dags för oss att slussas ut till våra familjer. Efter 4 timmar på tåg med Pernilla så var jag äntligen framme i Boston. Stefan var där och mötte mig, och här ligger jag nu i min säng. Har suttit och pratat med Stefan och Elise i ca en timme innan jag bara kände att jag måste sova. Klockan är nu 23:20 här och jag orkar inte hålla upp mina ögonlock längre.
Som sagt, helt galet att detta ska bli mitt hem de närmaste året. Imorn bitti så ska jag träffa pojkarna för första gången, så vi får se hur det går =)
Riikka, Jag, Pernilla och en tjej från Malaysia i New York
Pernilla och Riikka längst upp på Top of the Rock.
Utsikten från Top of the Rock. Man ser Empire state bulding precis rakt fram och längre ned i Manhattan ligger Ground Zero
.
Utsikten åt andra hållet, och över Central park.
The Rockafeller centre. Plasten som är känd för den stora julgranen på julen och skridskoråkning.
Detta är The top of the Rock. Längst har lilla jag varit.
Svenska flickor på Time square
Ground Zero at night
De underbara från Au pair in America, Sandee, Jody och Vicky.
Nu måste jag sova! Imorn ska jag som sagt träffa pojkarna. Gonatt alla i Sverige!!!!!!
Några timmar kvar...
Får se om jag ens kommer somna inatt då.
Har sprungit runt som en idiot idag och är nu helt död. Får se om jag får igen väskorna sen när jag packat i allt. Oj oj oj.
Jag kommer sakna alla så otroligt mycket!
Men kom ihåg att jag inte är långt borta, har internet och mobilen.
Bye Sweden! See you next summer.
Älska!
Tiden går snabbt
Idag gick min plattång sönder så nu måste jag köpa en ny inför resan. Annars tror jag att jag har köpt allt inför resan. Ska klippa mig imorgon så att jag är fin i håret inför min resa. Vill ju inte att amerikanerna tycker jag är ful i håret eller.
På lördag ska jag ut och shake that ass för sista gången. Hoppas fler ska ut då också. Men det blir nog en ganska lugnt och tidig kväll för jag ska klara av söndagen i Sverige, för så ska ALLT vara klart.
Nu börjar jag får ordning på allt här hemma. Nu har jag nästan gjort allt jag kan göra. De flesta sakerna använder jag ju fortfarande så jag kan inte packa ned det ännu. Plus att jag måste tänka på hur jag packar. Får bara ha med ena väskan på hotellet och måste därför ha allt jag behöver de första dagarna i den väskan, sen får ingen av väskorna väga mer än 22 kg.
Nu är jag sugen på choklad, inge bra. Har köpt Marabou som jag tänkte ta med mig, men det kommer nog inte hålla.
Älska!
För er som inte sett min familj ännu så finns det en bild i förra inlägget.
En vecka kvar
Snart ska jag säga hej då till alla på dagis, vilket inte är lika roligt. Det har varit helt otroligt roligt att få vara på dagis, och alla har varit så underbara. Jag kommer verkligen sakna förskolan Härden. "Mina" barn ska ta kort den 23 Maj och då ska jag försöka beställa ett kort på dem så att jag har.
Jag drömde att Du kom hem till mig, men av någon anledning satt och åt med mina föräldrar då jag kom ut på altanen. Sen när Du gick sprang jag ikapp dig ute på vändplanen för att skälla ut dig. Jag börja skrika åt dig att Du aldrig mer får komma hit, att jag inte vill se dig. Du tittade på mig samtidigt som Du kom närmre och nämre tills Du helt plötsligt kysste mig. Jag brast ut i gråt av förtvivlan och lycka. Jag visste vad Du sa genom kyssen - det var vi två igen.
Nu är det dags för mig att gå vidare!
10 dagar och visumet är mitt
Så nu är man ägare av ett amerikansk visum, nu kan jag börja slappna av inför resan. Väntar på att mitt pass ska skickas hem till mig och att jag ska få mitt körkort så att jag är redo att åka.
Det sista dagarna är galna för jag har jättemycket att göra och vet inte hur jag ska få ihop allt. Har inet varit på dagis på över en vecka och ska ta mig dit nu igen, men bara att hitta 2 timmar att ta sig dit var inte de lättaste.
Snart är det bara en vecka kvar, och den veckan kommer gå så jäkla snabbt för de gjorde denna.
Och innan jag åker måste jag städa ut huset efter mig så att jag inte bara lämnar allt som det är. Min garderob ska städas ur, badrummet, alla skor och jackor ska bort, och alla lådorna jag har på rummet ska städas.
Det finns vissa människor jag älskar, och ni vet vilka ni är när ni läser detta. Ni har gjort mitt liv underbart. Ni har varit i mina drömmar och jag kommer sakna er. En av er kommer jag alltid ha svårt att släppa för du var min dröm.
Älska!
12 dagar kvar...
Nu börjar min näst sista helg i Sverige närma sig.
Imorgon ska jag till ambassaden så önska mig lycka till. Alla 10000 papper som jag ska komma ihåg att ta med. Har iaf fyllt i allt nu.
21 Maj kl 9:20 flyger jag mot USA och New York
24 Maj ca kl 16 lämnar jag New York för mitt nya hem, Wakefield, Boston.
25 Maj eller 26 Maj åker jag tillsammans med min värdfamlj till deras hus i Eastham över helgen.
Snart är jag inne på min sista vecka. Snart åker jag. Förberedelserna är många, men snart åker jag.
Älska!
Två veckor kvar...
Förberedelserna är många, har fullspäckat schema. Har redan börjat packa lite smått så att jag kan se ungerfär vad som ska med...och de e fan mycket.
Jag ska till Kupolen, Lager 157 och Sunnanhed innan jag åker, plus att jag ska til ambassaden på torsdag för att få ordning på visum. Sen har jag bokat tid hos Tomas (frisör) den 18 Maj.
Sen måste jag faktiskt få vara med de underbara barnen på dagis. De e några jag kommer sakna väldigt väldigt mycket. Ska ta med mig kamera och ta lite kort så att jag har dem dokumenterade.
Min syster Maria har nu flyttat hem över sommaren, och jag har turen att få spendera mina sista två veckor med henne, och ta henne på alla utflykter som skall göras.
Som sagt, om 2 veckor åker jag, den 21 Maj. Och som jag tidigare skrivit så har jag redan fått flygtiderna, vilket känns väldigt läskigt verkligt. I torsdags ringde en av de två tjejerna jag ska resa till New York med. Det är väldigt skönt att veta att jag inte reser själv. Hoppas bara dem är något att hänga i gran! haha
Om ni vill träffa mig måste ni nog boka tid snart innan jag är uppbokad.
Here I come...
Har fått 578675 papper (mycket att läsa nu) med massa information och 5 blanketter som jag ska fylla i och ha med mig till ambassaden. Jag känner mig såååååå stressad och förvirrad över allt. Det är alldeles för mycket just nu. Kan inte förstå att jag snart åker. Idag är det 20 dagar kvar, sen är jag borta med vinden.
Kl. 9:20 den 21 Maj lyfter planet mot London för mellanlanding och sedan vidare till New York. Gaaaaalet.
Nu börjar man känna pressen. Förhoppningsvis så är jag snart klar med alla visum-papper och läkarpapper och ALLLLT. Jag har en hel hög med 4 mappar med massa papper som jag måste gå igenom. Det är massor att komma ihåg att ta med sig till USA också.
Som sagt, den 21 Maj kl 9:20 lämnar jag sverige och kommer hem igen nästa sommar.