Nu kan man äntligen säga att våren är här. Det har bara gått några dagar men folk har redan påbörjat nästa fas i svenska årstider - sommaren är tydligen snart här. Är det kanske ett tecken på att majoriteten svenskar älskar sommar, sol och värme!? Min slutsats är hur som helst att jag älskar sol och värme, speciellt när det ser ut såhär när man ska hem på kvällen och det inte ens är kallt:

När jag gick upp en morgon och tittade ut genom fönstret satt en granne där och kikade in. Minst sagt oväntat besök. Tillsluts flög han sig väg men bara någon minut satt nästa fågel i fönstret bredvid.

Nu räcker det inte med att vara orolig att grannen ser en när fåglarna tydligen hittat till vårt fönsterbläcke. Charmen med att bo mitt i stan, eller?!

Vet inte hur många gånger jag har sagt, "Nu skulle jag ha haft min kamera!". En promenad i denna fina stad gör att jag ser vackra bilder överallt. Tur att man iaf har sin mobil med sig, men snart så ska jag nog ta en promenad med kameran. Har jag nämnt att det är vår i Stockholm!? För nu är den kommen. Och det är dags för kameran att komma ut ur sin gömma!

Efter en fantastiskt skön dag i solen har man nu hamnat på Saturnus för en gigantisk kanelbulle. Inte helt fel om ni frågar en bull-älskare. Stället ligger super mysigt på Östermalm. Däremot är personalen kanske inte lika på topp då det knappt ler eller är trevliga. Men kanelbullen är det inget fel på.

Man vet när man är stockholmare på riktigt: då detta är vägen hem från tunnelbanan. Eller då man äter middag på samma restaurang som Loreen... Livet på en pinne, eller hur?!

En kall och blåsig dag i Kista kan ge vackra bilder. Nya Scandic-hotellet Victoria Tower i Kista fastnade på min lins.

Efter att konferensgästerna avnjutit sitt eftermiddagsfika här på slottet kan man mötas av denna härliga bild - ett bord fullt med kakor och bakelser. Då står man där med händerna bakom ryggen och kämpar för att inte ta en liten stackare som ändå kommer att bli slängd om den inte äts. Frågan är då om man ska offra sig? Det blir speciellt svårt när man vet att de gjort dessa för hand (våra duktiga kockar här på Hesselby Slott) och kommer att hamna i soporna om ingen äger upp dem.

Det hela slutade med att jag tog en servett och började bygga ett berg av dessa himmelska sakerna i min hand. Och ja, jag åt en kaka, två cheesecakes och en toskaruta. Med lite smått dåligt samvete sätter jag mig ned vid datorn och fortsätter att jobba.

Ibland så slår hjärtat extra hårt för Kalmar och Småland. Det är inte bara Kosta Boda som får mig att känna mig hemma, utan även mitt kära universitet. På Brommaplans tunnelbanestation fann vi idag dessa:

Om man älskar choklad bara måste man till Chokladfabriken och äta sig mätt på allt de har att erbjuda. Och det är precis vad jag gjort nu när jag flyttat till storstaden.

...flyttar jag igen. Har nu bott på Ekerö i lite mer än en vecka och det går hur bra som helst. Däremot är det lite långt ut, men det får man ta. Men snart så går flyttlasset igen och denna gång mot Kungsholmen! Då kommer man att bo mitt i smeten och kan inte längre klaga på att jag bor för långt ut och orkar inte ta mig in till stan.

Om snart en månad bor jag här:

Ibland ska man inte klaga. Speciellt då man åker till ett slott varje morgon för att jobba, då har man ingen rätt att klaga.

Nu längtar jag mer än någonsin till våren. Först måste jag köpa lite nya kläder så att jag kan representera de båda slotten på bästa sätt, och jag behöver en fin jacka/cardigan nu när det ännu är lite kyligt.