Tiden är snart slut
Mina sista veckor nu består av.... Jag vet inte vad. De är så många känslor i mig att jag inte ens vet hur det känns. Jag kommer gråta. Jag kommer vilja skrika den dagen jag ska kliva på flygplanet. Jag kommer att vara så ledsen att lämna detta liv här i USA. Men samtidigt väldigt förväntansfull av att få komma hem till ljuva Sverige igen. Få se min älskade familj igen. Jag vet inte när jag ska börja packa. De kanske är dags snart, men jag vet inte vart jag ska börja. Jag vill vara med alla jag känner hela tiden, men samtidigt vara ensam och bara få tänka. Om 43 dagar står jag på svensk mark igen, och jag lovar att berätta för er hur de känns.
Under min tid här har jag lärt känna många människor som jag aldrig kommer att glömma. Många som alltid kommer att finnas i mitt liv, vart de än i världen befinner sig. Jag har fått en andra familj, och ett andra hem på köpet. Och jag har träffat människor som gjort ett stort intryck, som alltid kommer att finnas i mitt hjärta.
Jag vet inte hur jag ska klara av att åka härifrån, men på något sätt kommer det att gå. Även om jag säger hej då så kommer jag att se dem igen. Jag vet inte vad som väntar mig hemma och de skrämmer mig. Jag vet inte hur jag ska klara av att lämna Boston....
Älskar er!
Biljetterna fixade
Men nu har ni lite koll på vad jag ska ha för mig min sista månad i USA, som före detta au pair.
28 dagar kvar som au pair
Idag är det 28 dagar kvar tills jag är klar som au pair. Snart är tiden över och det är med båda glädje och lycka.
Nu lever jag bara i ovisshet. Vart ska jag ta vägen efter de? Min familj letar efter en ny au pair vilket betyder att om de hittar någon de gillar, så blir jag utkastad ut ur mitt älskade rum. Men hittar de ingen så får jag ha mitt rum kvar och en bil (hoppas jag). Måste erkänna att det är lite jobbigt att allt hänger på om de hittar en ny au pair eller inte. Jag får visserligen sova på soffan här några dagar, vilket jag helst inte vill.
Den 21 feb åker jag till Kalifornien och kommer hem den 3 mars. Men vart jag kommer bo då vet jag inte. Vart jag kommer spendera mina sista veckor får väll ödet avgöra...
Den stora dagen
Själv jobbar jag så jag måste kolla på TiVo senare.
Idag är det Hej då till Goerge W Bush och Hej till Barack Obama och den stora förändringen som alla väntat på. He's gonna change America! Måste erkänna att de är jättestort att jag är i landet på denna stora dag, och att jag bor här under detta historiska presidentval och när Bushs tid äntligen är över.
Brrrr
Nästa vecka är vi tillbaka runt nollsträcket igen, så det är bara att hålla ut.
Engelska vs. Svenska
Jag kommer nog bli den där tjejen som går runt och pratar engelska med sig själv, och endast läser engelska böcker. Jag kommer bli en riktig nörd!
Jag ser det snöar
Av någon underlig anledning kände jag mig så fri när jag äntligen kunde ta mig någonstans och slippa känna att helgen snöat bort. Så jag åkte till Malin på kvällen och firade hennes födelsedag med tårta och pizza. Sen var de dags att åka hem, och jag kunde faktiskt köra då de flesta vägarna var plogade och saltade.
Vaknade upp imorse och tittade ut genom fönstret. Och vad ser jag om inte snö, igen. Så nu sitter jag är i Wakefield, fast i huset ännu en dag. Jag tvättar lite (med andra ord allt jag kan hitta så att jag har något att göra), och funderar på att gå igenom mina kläder till min hemresa.
Vad kan man göra när man är fast i huset? Någon som har ett bra förslag? För min helg har nu snöat bort, och jag har inte sett min Jon sedan förra fredagen...
Chris Brown ft Elmo
Elmo är för övrigt min idol här.
Mall cop
Snart ska jag gå på bio. I januari kommer filmen Mall cop på bio, och den måste jag se. Nu undrar ni säkert varför i hela friden jag måste kolla på denna film, och de kan jag gärna berätta för er. Det är nämligen såhär att denna film är inspelad i ett mall här vid mig, där jag ägnat många timmar. Och den spelades faktiskt in när jag varit här, så det är lite extra spännande.
Här har ni trailiern:
Blogg blogg bloggis
Jag är riktigt kass på att blogga nu för tiden. Jag har väll egentligen ingen bra ursäkt till varför jag inte skriva längre, men jag tappade helt enkelt bara lusten.
Lite uppdateringar:
- Jag har varit i USA i 573 dagar nu
- Om 67 dagar är jag klar som au pair
- Den 20 mars landar jag i Sverige, vilket är om 94 dagar
- Jag har lite småpanik över hur jag ska få hem alla mina saker
- Julen börjar närma sig och jag har ingen aning vad jag ska köpa till Jon (Förslag någon?)
- Jag måste planera min framtid, då jag inte vet vad som händer med mig när jag kommer hem nu
- Ju längre tiden går, desto mer älskar jag USA
- Jag skulle kunna döda för en kebabpizza just nu
- Denna jul blir den första julen utan min familj
- Jag blev matförgiftat för någon helg sedan
- Jag har världens bästa Jon
- Snart har jag löst allt med min försäkring efter urinvägsinfektionen jag hade i september
- Jag pratar hellre engelska än svenska
- Var till NYC i början på december, men tar bara mindre och mindre kort varje gång
Det var nog allt för denna gång. Jag ska bättra mig när de kommer till bloggandet tror jag. Kan i alla fall försöka skriva en sak varje vecka.
Resekompis sökes
Någon som är sugen att hänga på någon gång mellan 21 februari och 15 mars?
Höst i Boston
Mer värme åt människorna.
Och hör och häpna alla. Idag tankade jag bilen för 35 dollar, ca 280 spänn. Priset per gallon är 2.01 dollar på min favvomack. Det är alltså ca 4 kronor litern. Nästan så att man med gläjde tankar bilen här nu.
En kram
Ibland betyder en kram allt. Skulle natta min stora bebis ikväll som av någon anledning har blivit jättesvår att natta. Han vill inte släppa taget om en när man ska lägga honom i sängen och man måste improvisera varje gång för att få honom att inte bli alldeles för ledsen när man lämnar rummet.
Efter att han suttit i mitt knä och myst då jag läste honom en bok var det dags att lägga honom i sängen. Jag stod alldeles bredvid hans säng och höll om honom så att han skulle få en riktig kram innan det var dags. Efter ett tag vill han att jag sätter mig ned igen, och där satt vi, jag och Harry. Det var alldeles mörkt i rummet, och med hans huvud mot min axel kunde jag höra hans andetag. Jag var inte redo att släppa taget riktigt ännu, och kunde höra hur han somnade i min famn.
Sen var de bara att lägga honom i sängen och gå ut därifrån innan han började gråta. Jag tror att det var en sådan där kväll då både jag och Harry behövde en riktig kram. Inge prat, utan bara kärlek.
Happy Birthday to me
Det är över
Med en overklig lättnad är detta president race över. Ingea fler kampanjer och tävlingar om att vinna röster. Inga fler Saturday Night Live med Sarah Palin (förhoppningsvis). Inga fler skyltar framför amerikaners hus med antingen Obama eller McCains namn på. Nu är det över, och vinnren blev Barack Obama.
Tanken var att jag skulle titta på hela valvakan, men lyckades slumra till när Obama hade 205 röster (eller nått sånt) och vaknade upp av att en stor kvinna sjunger/skriker på en stor scen. Då inser att jag att jag har sovit mig igenom Obamas seger.
Var det någon annan som lyckades se hela valvakan?
President
Vem tror du kommer att vinna? Obama eller McCain?
No no no
Igår slog det mig, jag vill inte åka hem. Jag har nu ett tag känt att jag är klar med livet som au pair och vill ha mitt egna hem, inte någon annans. Igår blev jag nästan lite panikslagen när jag insåg att jag faktiskt åker hem snart. Jag vet att jag är hemma i Sverige om 4.5 månader (136 dagar), vilket är ett tag till, men ändå känner jag att det är för snart.
Jag träffade min älskade Steph i lördags, och bara efter att ha pratat om henne hur livet efter USA är så blir jag nästan rädd. Jag vill inte åka hem. Hjälp mig, vad ska jag göra?!
Bensin
When Bush was first elected gas cost 1.49
Kan ni förstå att amerikaner betalade 1.49 dollar per gallon, för 8 år sedan?! Med lite snabb uträkning, med avrundningar och annat, kostade alltså då besinen ca 3 kronor litern.. Nu ligger bensinen runt 2.55 dollar per gallon där jag bor, vilket är ca 5 kr litern.
Redo?
Så nu hoppas jag att ni är redo för mig igen för jag tror jag är redo.
....
Danny Boy - Eva Cassidy