Livet på en pinne

Efter nagra timmar dar, en efterlangtad crepes senare (typiskt Kristin-mall-mat) och mycket pengar mindre var det dags att dra vidare. Nasta Barnes and Noble - min favorit bokhandel. Hittade en bok jag ar lite sugen pa, men jag tyckte att den var ganska dyr sa jag lat det vara. Kommer med storsta sannrlikhet att komma tillbaka, sa jag hoppade in i bilen och drog till mitt alskade Target. En gang i tiden kunde jag spendera timmar dar (ocksa ett av de stallen man akte till nar man inte hade nagot att gora), men till min forvaning gick det valdigt snabbt nu. Vet inte om jag borjar bli lite for svensk men det var inte mycket som tilltalade mig langre. Dock gick jag darifran med mycket mindre pengar, och borjade nastan fa lite daligt samvete for all dagens shopping. Klockan var bara 21:15 nar jag kom ut fran Target och jag skulle inte hamta Jon forren tva timmar senare. Kande dock inte for att aka fram och tillbaka sa jag akte till Cambridge och lunkade runt. Det var sa underbart skont ute. Hade bara shorts och linne, men fros inte alls. Gick runt dar och bara myste (onskade dock att jag tagit med mig planboken for jag hittade ett stalle med hemmagjort glass) och vantade pa att Jon skulle sluta jobba.

Efter en lang dag, en fattigare men gladare Kristin sa var det dags att sova. Och minns jag ratt sa slocknade jag ganska snabbt efter att Jon stangt av filmen.

Ibland onskar jag (las "valdigt ofta") att jag hade en bil hela tiden, och inte behovde slass om Jons bil. Men jag ska inte klaga - jag ar ju trots allt i min alskade Boston!!! Och pa tal om Boston. Imorgon tankte jag aka in for lite shopping dar, men bara om vadret tillater. Aker med Jon in till Cambridge, tar tunnelbanan in till Boston och sen taget tillbaka till Swampscott sa att jag slipper hamta karl imorn kvall.

Go USA! Men bara sa att ni vet sa har jag problem att hitta min TOMS skor da det verkar vara slut overallt. Har testat att bestallda dem genom Nordstroms, men jag kommer inte att fa dem i tid. Sa sokandet fortsatter.

Ikvall spelades sista matchen i NBA finalen, LA Lakers mot Boston Celtics. Boston var bast, klart bast. Men tyvarr hande nagot i sista perioden och Lakers kom ikapp. Sista 5 minuterna var hemska da de kampade for att ta ledning igen. Slutsignalen gick - Lakers vann. Maste ju erkanna att det hade varit skitroligt om de vann da jag var har nar de vann 2008, och att fa se dem vinna igen hade varit guld vart. Men men, Go Celtics!!!!

Imorgon blir det forhoppningsvis mina pojkar igen hela eftermiddagen och kvallen, maste bara fixa en bil. Ser (hor och hapna) fram emot att leka au pair igen sa Elise far helt enkelt ta semester. I want my boys!!! Vadret har inte varit klockrent annu, men imorgon ska det tydligen bli 30 grader, sa jag ser nu fram emot 4 dagars het Boston-sommar.

24 timmar senare var jag framme i Boston. Kandes som att jag aldrig lamnat, och det ar vall positivt. Efter en lang natt pa Arlanda, flyg hit och dit, sakerhetskontroller som gor en galen, sa landade jag antligen i Boston. Da var det dags att borja bli nervos. Innan de satte en stampel i mitt pass skulle de fraga en massa fragor. Det var inte som forra sommaren da jag gled igenom smartfritt, oh nej. Denna gang forsokte han verkligen satta dit mig med alla mojliga fragor att jag blev orolig att jag skulle hamna i ett forhor. Men med lite handsvett och ett hjarta som slog lite snabbare fick jag stampeln. Sa lange man talar sanning sa ar det lugnt, da kan de het enkelt inte mer an att tro pa en.

Har spenderat resten av dagen med Jons underbara sota systerdotter, snackat skit med hans syster, och nu ar det dags for sangen. Klockan ar bara strax efter 21, men anda kanns det som att det ar langt over 12-slaget.

Imorgon vet jag inte vad som hander, forutom mitt forsta besok pa Starbucks som jag sa langtat efter. Sen har livet i Boston dragit igang.