För snäll?
Det första de gör när kom hem var att slägga en massa tvätt på golvet i tvättstugan, och köket är en enda röra igen. Huset ser med andra ord ut som de gjorde när de åkte kan man säga. Frågan är om ens märkte hur fint de var när de kom hem för de har inte sagt något till mig.
Det var skönt att städa huset, för det kändes mycket roligare att bo där över helgen. Synd bara att de aldrig märker hur hårt jag kämpar för att hålla huset städat och rent. Kanske ska sluta med tanke på att jag inte ens får betalt för de, och ingen verkar märka något ändå.
Roligt att städa?
Måste säga att jag är lite stolt över mig själv som har gjort det så fint. Och att de varit så roligt att göra det fint är nästan förbluffande. Förutom nästan hela nerde våningen har jag även städat mitt rum, min toalett och tvättstugan. Så fråga nummer två är om de kommer märka att tvättstugan också är städad?
Tycker ni att det är roligt att städa? Eller är ni som mig och överaskar er själva lite då och då med att städa, och faktiskt tyckte att de var roligt?
Trött
Gonatt!
Go Celtics
I höstas blev Boston Red Sox World Champions i baseball. I vintras var New England Patriots sekunder från att vinna Superbowl i amerikansk fotboll. År 1986 (vilket förövrigt var ett skitbra år) vann Bostons basketlag Celtics NBA finals, och nu år 2008 kan de vara dags igen.
Sporten blommar i Boston just nu, och jag är jätteglad att jag fått vara här under denna tid. Förutom det så är jag i detta land då presidentvalet är i full gång. Och jag kommer även att få vara här då den nye presidenten tar över efter Bush. Så med andra ord kunde jag inte ha valt en bättre tid att åka till Boston än denna.
Everybody's screaming Alicia
Imorgon händer de som jag så länge väntat på. Imorgon kommer jag att sitta där och vänta förväntansfullt på en av de största kvinnorna i mitt liv. Imorgon kommer jag att få sjunga med i hennes sånger och bara njuta av att en gång till få se henne.
Imorgon är det dags för Alicia Keys.
Slip'n Slide
Idag har jag haft vattenkrig med min 7-åring. Och hör och häpna, det var skitroligt. Jag var som en liten unge igen och sprang runt helt genomblöt. Hade de inte varit över 35 grader hade de nog aldrig hänt, men jag kan säga redan nu att vattenkrig kommer bli sommarens aktivitet i sommarsolen.
Nu ligger jag på sängen och känner mig långt ifrån nyduschad. Så nu är de nog dags för dagens andra dusch!
Lika som bär
Idag tror jag att jag träffade mitt bär. Det måste vara första gången jag träffat en kille som jag har så mycket gemensamt med som med Jon. Vet inte ännu om det är bra eller dåligt, men vad jag vet är att denna person är nå så sjukt intressant nu när jag bara skrapat på ytan.
Hetta och svenskar
Efter mycket om och men beslöt jag mig för att åka hem. Jag betalt en massa pengar på parkering redan att jag insåg att jag hellre körde hem bilen och tog mig in på ett annat sätt imorgon, än att betala för parkering ännu en dag.
Dags att sova nu för imorgon väntar ännu en dag inne i Boston. Men jag åste säga att jag hittills varit jätteduktig på att visa Mikis runt på denna korta tid som hon är här. Gonatt!
Mikis
Det går frammåt
Som sagt det går frammåt nu, och jag försöker hålla mig så upptagen jag kan nu efter allt som hänt.
Något som får mig att le
Det visade sig att båda två var lika fega att ta de första steget att hans chef fick sätta ned foten och säga något. Så där stod vi, lika generade. Efter att han lämnat lokalen kommer nyfikna Marybeth fram och frågar So are you going out with him?.
Så lilla Kristin ska nu på en dejt med hennes ögongodis sedan månader tillbaka. Frågar än nu bara hur länge jag lyckas att vänta innan jag hör av mig till honom...
Väntan
Nu är äntligen denna dag över och jag kan nu bara hoppas på att min 10-timmars dag imorgon kommer bli hyfsat bra. Gonatt!
Sex and the City - the Movie
Cab?
Så min fråga är nu, skulle ni hyra den billigaste bilen för ca 750 kr eller en cab för dubbla priset? Florida kommer vara tokvarmt när vi är där, så frågan är om man ska lyxa till det och bara leva livet då vi är där, eller lägga pengarna på annat?
Fix up
Lite lustigt är det när en pappa gör reklam för sin son, och man inser att han är seriös.
Jag gick upp till deras hus idag för att hämta min äldsta pojke som lekte med hans yngsta son, Chris. Det spelar basket på gatan, och ut kommer pappan. Vi byter några ord som vanligt och när jag är påväg att gå hem igen med alla tre barnen, kommer sonen ut på gatan. Chris vill stolt presentera sin storebror Matt, och jag har inget val utan måste vända tillbaka och hälsa. Och sen sprang jag därifrån.
Det är verkligen en helt underbar familj, och de är alltid lika trevliga. När pappan idag pratade på om sin son och hur han skulle bjuda mig på middag så tyckte jag att de var mest roligt, för han var verkligen stolt över sin son. Men att jag några minuter senare skulle träffa denna omtalade son blev en pinsamt situation.
Kändis
Här kan ni läsa artikeln, Boston Herald.
Förra helgen då jag var i NYC var jag också en kändis. Det var två killar som kom fram till oss med en karta och frågade vart ett universitet låg. En av killarna hade en Falun Gong-tshirt på sig, och Steph frågar honom varför de står på svenska på hans rygg. De stod nämnligen Det Sanna, Godhet, Uttålighet på hans rygg. Varpå jag fick lov att säga att jag kom från Sverige, och som sedan ledde till att jag sa att jag kom från Falun. Ena killen tyckte de var hur tufft som helst att han fick träffa någon från Falun och ville ta kort. Inte lätt att vara kändis i NYC.
Sommar och sol
Nu har äntligen sommaren kommit hit. Solen skiner, man springer runt i klänning och bara njuter. Äntligen är det sommar, och äntligen ska mina äventyr börja.
Idag har jag haltat runt i solen och tyckt synd om mig själv som har en gigantisk fotknöl. Men jag ska inte klaga, för de var helt underbart väder.
Klumpigaste i stan
Jag kollade på klockan och den var efter 19:30, men ännu ingen värdpappa som "bytt av" mig. På gatan utanför huset ser jag Stephs bil, och jag känner hur jag blir mer och mer stressad. 5 minuter efter att jag slutat jobba kommer Stefan, och jag springer fort upp på mitt rum och byter väska och gör mig redo för kvällen. Ut genom dörren, och ned för trappen. Men de gick nog lite för fort för mig. När foten nuddar marken, kliver jag snett och rasar ned på marker med en jättekraft. Jag visste att Steph satt i bilen och väntade på mig, men jag insåg att de skulle ta mig ett tag att mig upp på fötterna igen, så jag letade efter min mobil i väskan och ringde henne och sa att jag satt på gräsmattan och behövde hjälp. Men lite hjälp var jag inne i hennes bil påväg mot Harvard Square.
Nu ligger jag i sängen med svullen fot och tycker synd om mig själv. Jag vet att jag tänkte att det inte var så farligt, när jag satt där på marken, och att de bara var att gå bort smärtan. Och de var vad jag gjorde i Cambridge. Men nu har jag nå så sjukt ont i foten att de ska bli intressant hur de känns när jag vaknar upp imorgon.
Nu ska jag sova, och vila min fot. Fick mig nog en rejäl stukning, men jag har varit med om värre smärta. Känner mig nå så sjukt klumbig som lyckades att ramla. Och nu när jag kan erkänna att det gör sjukt ont, så tycker jag synd om mig själv. Inte lätt att vara liten.
Mission (im)possible?
Nu är det dags att börja spara pengar. Den senaste tiden har jag varit som en öppen plånbok och pengarna har bara runnit ut. Mer än min veckolön spenderas per vecka och de lilla sparkapitalet jag skaffade i höstas sjunker och blir bara mindre och mindre. Nu måste jag hålla hårdare i min plånbok för här ska resas.
Jag är så glad att jag äntligen betalt Alicia Keys-biljetten, så nu slipper jag tänka på den. Snart är de dags att betala för flyg till Florida, och sen kommer utgifterna att bara rulla på.
Frågan är nu om jag kommer att kunna spara pengar eller om de kommer rinna ut lika snabbt som de redan gör? Mission impossible, eller Mission possible?
Såja