God natt

Jag behöver sömn. Av någon anledning verkar jag alltid hitta på saker att göra på kvällarna att jag kommer i sängs alldeles för sent, och ska upp alldeles för tidigt dagen efter. Förra helgen fick jag inte mycket sömn, och jag är rädd för att de kommer bli likadant denna helg, om inte ens värre.

Imorgon slutar jag kl 4, vilket kommer vara helt underbart. Tänkte jag skulle jobba på ett kort till Steph som lämnar mig på torsdag. Sen måste jag sitta och vänta på att Jons träning är slut, vilket kommer bli efter 9, för att sen åka till honom. Kom precis på att jag måste planera det sista inför Florida. Jag är för fullbokad nu att jag börjar bli förvirrad vilken månad det ens är.

Det kommer bli tomt utan Steph, väldigt tomt och tyst!

None



My Steph

Då var de snart dags för ännu ett hej då. Det måste vara en av de värsta sakerna som au pair, att säga hej då till sina vänner. Om en vecka är det Stephs tur att lämna mig kvar i detta stora land.
Jag vet hur mycket jag saknar Pernilla efter att hon åkt hem, men jag har alltid haft Steph kvar vilket har gjort allt lite lättare. Men nu försvinner hon också, och då har båda mina bästa kompisar åkt hem.

Jag har så länge förträngt att hon snart lämnar, men nu har sanningen sprunigt ikapp mig och jag har nu min sista helg med henne att se fram emot. Just nu sitter jag och försöker fundera ut något att ge henne som ett minen från mig. Ska sätta mig ned och göra ett kort eller något liknande, men jag vet inte riktigt vad de ska innehålla.

En av de bästa sakerna med att vara au pair är att få nya bästa vänner, men de värsta är att man måste säga hej då till dem förr eller senare.

None

Rescue the duckling

Igår kväll när jag skulle hem ville jag så gärna titta förbi ankungen och se om han fortfarande simmade kvar där. Jon som egentligen skulle hem direkt efter träningen då han skulle upp kl 5 dagen efter följe med mig.

När vi kom dit lyste vi med mobiltelefonen ned i gatubrunnen och såklart simmade den lilla söta Kwack (som jag döpte honom till) runt där ännu. Jon ringde polisen och frågade vad man kunde göra för att hjälpa den ut, och frågade även om vi skulle hamna i trubbel om vi tog bort brunnlocket själva. Polisen var inte alls hjälpsamma och sa att ingen kommer komma och ta ut en liten ankungen ur en brunn. Efter att han lagt på bestämde vi oss för att rädda honom.

Jag gick tillbaka till huset och hämtade handskar och en kartong. Och sen var de bara att få upp de nästan 80 kg tunga brunnslocket. Efter mycket fiskade i äckligt vatten fick vi äntligen upp den söta ankungen som vi sedan la i kartongen. Sen kom den stora frågan Vad gör vi nu? Efter att ha pratat med Jons pappa och ringt djursjukhuset så insåg vi att vi inte hade något annat val än att slippa honom fri. Djursjukhuset tog inte emot vilda djur, och ingen av oss hade tid att ta ankungen till en vetrinär dagen efter. Djursjukhuset sa att vi kunde släppa honom fri vid sjön, så vi stoppade in honom i bilen och körde ner till sjön i Wakefield centrum.

Efter att ha tagit lite bilder så tog vi ut honom ur kartongen och de tog honom någon minut innan han vågade springa sin väg. Den lilla ankungen som tidigare varit helt tyst och stilla, simmade nu runt som en galning och kvittrade jättehögt efter sin mamma.

Jag kom hem strax efter kl 1 på natten efter att ha kämpat med Kwack i över 2 timmar. Men ack så skönt de kändes att ligga i sängen och veta att han var fri, även om de var ett mycket större projekt än vad vi väntat. P.g.a. mig så gick inte Jon till skolan imorse. Han skulle få 3 timmars sömn, så han bestämde sig för att skita i det. Så hade jag inte börjat snacka om Kwack och tvingat honom att följa med och se om han fortfarande kvar så hade han inte skippat en lektion på 5 timmar idag. Måste säga att jag har lite dåligt samvete för det, men vi lyckades ju rädda Kwack trots allt.



None

Duck

Satt på en bänk på sidan av gatan idag när barnen cyklade runt. Plötsligt hörde jag någon som lät som en fisk. Jag upptäckte att ljudet kom från en gatubrunn. Jag tittade ned och trodde att jag såg en råtta simma runt, men när jag tittade lite nämre insåg jag att det faktiskt var en liten ankunge som simmade runt.

Min värdmamma började ringa runt för att någon skulle komma och hjälpa den lilla ankungen ut som trillat ned i gatubrunnen och inte kunde komma ut. Vi fick beskedet att någon skulle komma och försöka få ut den innan de var försent, men tiden gick och ingen kom. Efter att ha väntat 4 timmar gick vi in i huset. De har nu gått 7 timmar sen jag hittade ankungen och jag vill inte gå ut och kolla om han simmar kvar där eller inte. Jag vill bara att han ska bli fri igen, och slippa se honom instängd i en gatubrunn.

Har de inte varit där och fått ut honom så är jag väldigt besviken. Och jag vill inte ta med mig en ficklampa och gå ut nu för att se om han är där. Stackars liten ankunge, och tyvärr verkar jag vara den enda som bryr mig om den.

None

I made it

Äntligen kom jag in till Boston. Förra året var tanken att jag skulle in till Boston och fira 4th of July, men av olika anledningar blev det inte av och har därför sett fram emot detta års firande. 

Nu har jag äntligen gått runt bland galet mycket folk och dett de omtalade fyrverkerierna som jag endast såg på tv förra året. Äntligen kan jag säga att jag fira 4th of July inne i Boston. 



None
 

Fullbokad

Efter 10 timmars jobb bär de nu av mot Salem och god mat. Imorgon är det USA's nationaldag (4th of July) och det kommer vara ett fullspäckat schema för mig hela helgen.......

Nu ska jag vara ledig i 3 dagar. Wiie!

None



Fotbehandling

Jag har självklart inte lyckats tagit mig till en läkare ännu med min fot. Det var för komplicerat att jag bara skjutit upp det. Men idag fick jag lite hjälp och råd av Stephs marin. Så nu ska jag börja knapra piller och använda bandage mer än vad jag redan gör.
Så nu får vi se hur det går för mig, om jag kan gå runt i högklackat snart.

None

Dan Cramer

Kevin says that u r using me to get to Dan Cramer. Is this true?

I augusti kanske jag får se honom på FullForce "Untaimed 23" i Plymouth. Han kommer dock inte fightas, men han kommer kanske vara i publiken. Har jag tur kanske jag får träffa honom, fast då kanske Jon tror att jag byter fighter.



Erkänn att han är lite snygg?

None


Lyckorus

En av de bästa sakerna som finns är att se någons ögon lysa när de pratar om något.
Igår kväll fick jag en lektion i knivar, men inte vilka knivar som helst, utan kockknivar. Efter att han visat sina gitarrer och spelat lite så han blev glad, frågade han om jag vill se hans knivar också. Utan tvekan sa jag Ja och hans ögon lyste upp då han hoppade upp i sängen med sin väska full med kockknivar. Kniv för kniv gick han igenom och berättade vad de var gjorda av, och vad de användes för och hur bra det var. Det var verkligen hans älsklingar.

Den där blicken då de ser ut som små barn igen, och är alldeles lyckliga. Som om någon äntligen vill höra hans tjat om knivarna, och han bara lyser upp. Tyckte de var spännande nog att se när han spelade gitarr igen efter flera månader. Jag tyckte han såg lycklig ut då, men när knivarna kom trodde jag att han skulle explodera.

None


Fat free

Jag sitter här och försöker komma fram till om Sverige har fetfri mjölk. Efter lite research insåg jag att de inte finns, utan de närmaste är Minimjölk med 0.1%. Efter att ha levt i USA i över ett år kan jag fortfarande inte komma över chocken att de nästan endast dricker fetfri mjölk här. Visst att vuxna människor gjort valet att inte få i sig fett är acceptabelt, men när de "tvingar" sina barn, som behöver fett, att dricka fetfri mjölk blir man galen.

I min värdfamilj har vi en mjölk till lilla Harry på 20 månader som är ca 3% fett (om jag minns rätt), och till resten av familjen är det fetfri mjölk som gäller. De andra pojkarna som är 5 och 7 år som behöver fett dricker fetfri mjölk.

Att detta land är besatta i fetfria produkter och light-produkter är väll ingen nyhet, men att barnen måste dricka fetfri mjölk är nästan hemskt.

None

29 vs. 21

Hade ett mycket seriöst och djupt snack med min fighter igår och de fick mig att tänka på de där med ålderskillnad. Träffar man honom så tror man han är runt 26 år, men när vi väl kommer in i djupa samtalsämnen så inser man att man bara är en liten bebis jämfört med honom.

Har ålder någon betydelse? Ju mer jag tänker på det, desto mer känner jag att jag förstör allt. Jag kämpar så mycket för att säga rätt saker så att han inte ser mig som en liten bebis, men jag tror att jag kämpar för mycket. Han trodde att jag var 24 år, och han är som en 26-åring, så det kanske inte är så stor ålderskillnad egentligen. Ålder är väll bara en siffra?

None

Dåligt Kickan!

Idag kom den där rösten tillbaka när jag skulle ringa ett samtal från min mobiltelefon. Den där rösten man verkligen inte vill höra, och som jag senast hörde för 3 veckor sen. Mina minuter håller på att ta slut och jag måste ladda på kontantkortet.

På tre veckor har jag ringt upp ca 350 kr på min telefon, vilket aldrig hänt förut i detta land. Jag använder verkligen inte min mobil flitigt då de även kostar att ta emot samtal och sms, och i slutändan blir väldigt dyrt. Att jag nu gjort av med så mycket pengar på så kort tid är inget gott tecken. Jag tror jag ska skära ned på smsandet och ringandet lite nu, för de tar hårt på min ekonomi.

Nu får vi se om jag lyckas behålla mina nya minuter längre än 3 veckor...
None


Komplicerade amerikaner

Idag tog jag beslutet att gå till en doktorn angående min fot. Jag antar att ingen missat att jag stukade min fot för en månad sen (exakt idag) och att de fortfarande inte blivit bra. Jag har nu insett att min fot behöver lite mer hjälp än vad jag trodde. En månad senare och jag är fortfarande lite svullen, har ont och fotknölarna ser ut och känns olika.

Kollade upp på au pair-sidan vart jag kan gå för att få hjälp och börjar nu sakna Sverige. Hade jag varit i Sverige hade jag bara gått till vårdcentralen, men nu har jag en lista framför mig med 64 olika doktorer runt om mig som jag kan gå till. Så frågan är då, hur fasen väljer man doktor? Varför ska de vara så komplicerat? Varför finns de inte ett ställe jag kan gå till?

Nu väntar jag på att min counsler/kontaktperson ska höra av sig angående min försäkring så att jag vet att det är grönt. Att allt ska vara så komplicerat!

None

Ultimate Fighting/MMA

Jag sitter här och försöker förstå charmen med denna sport, men har ännu inte lyckats. Idag kollade jag på reality seriern The Ultimate Fighter och insåg att de var lite mer brutalt än jag trodde/hoppades.

Jag har nu bestämt mig för att jag inte gillar sporten och att de gör ont att titta på. Så frågan är nu, vågar jag gå på en match och se detta live, eller ska jag avstå? Jag vet någon som skulle bli glad om jag kom, men jag vet inte om jag själv skulle bli glad...

Hittade en fight som ändå inte var så jätte brutal.


None

Popcorn

Köpte söta karamell popcorn i söndags i NYC för 7 dollar. Öppnade påsen och började äta och insåg på en gång att jag verkligen inte var sugen på dem. Påsen är fortfarande inte slut och jag känner mig tvingad till att äta upp dem då de var så dyra.

Någon som vill offra sig? Säg bara till, jag ger mer än gärna bort påsen.

None

Mission High Heels

På onsdag är det en månad sen jag stukade min fot och nu är de dags att få min fot tillbaka. Idag är första dagen för Mission High Heels och jag är fast beslutsam om att jag kommer kunna gå i högklackat till helgen. Min fot vilar just nu i ett bandage som jag köpte förra veckan som jag planerar på att använda flitigt denna vecka så att svullnaden äntligen kan gå ned.

Anledningen till att jag nu, efter en månad, startat detta mission är att jag ska gå ut på fredag, och har även blivit bjuden på en fest efter ett bröllop. Jag har bestämt mig för att jag inte går på bröllopsfesten om jag inte kan gå i högklackat. Tror ni att jag kommer fixa det, eller måste jag gå till doktorn och kolla upp min fot och vänta ännu längre innan jag gå runt i ett par fina högklackade skor?

Om jag fixar det och min fot äntligen blir bättre kommer jag att använda mina sparpengar till att köpa dessa ursnygga men ack så dyra skorna från Guess. Tycker mina fötter förtjänar det!



None

NYC

Då var man tillbaka efter ännu en helg i NYC. Denna gång bestämde vi oss för att leva i Central Park, och det måste jag säga var ett kanon bra beslut. Lyckades dock bränna mig, och det ser nu ut som att jag har ett par vita shorts på mig, men annars ska jag inte klaga. Det var mycket som hände samtidigt som egentligen ingenting hände. Vi har ännu inte lyckats klura ut hur tunnalbanan fungerar i NYC då vi ännu en gång hamnade på ett expresståg till Harlem.

Tänkte att jag skulle lägga upp lite bilder imorgon om jag har tid. Måste säga att de var skönt att för en gång skull inte känna sig som en turist, utan bara få vara.

None

Gravidpakt

Igår kväll kollade jag på nyheterna och de pratade om en gravidpakt på ett highschool nära mig. Och idag läste jag om det på Aftonbladet och tycker att det är lite roligt att en nyhet härifrån nått Sverige. Visst är det en väldigt udda sak som hänt skolan, och att de uppmärksammats så mycket förvånar mig inte alls.

Staden Gloucester ligger norr om där jag bor.
Läs artikeln
här.

None

Thunder

Under min tid här har jag insett hur mycket jag åska. Det måste vara en av de mysigaste sakerna som finns. Man kan bara sitta där och lyssna på åskan och se hur himmelen lyser upp. Jag har ett minne från förra sommaren när jag satt i bilen med Matt. Det var mitt i natten och helt tyst ute. Man kunde höra hur åskan kom närmre och nämre, och med ett öppet fönster kände man doften av regnet som föll ned.



None

Boston Celtics - 2008 NBA Champions

Först Boston Red Sox 2007 och nu Boston Celtics 2008. Måste säga att jag är lite stolt, även om jag inte är en riktig Bostonbo. Synd bara att New England Patriots inte vann Superbowl, för de hade nästan varit för bra för att vara sant.

Klockan är på tok för mycket, och jag kommer få mycket lite sömn inatt, men Celtics vann över LA Lakers, och det slåt allt just nu! Undrar om man ska ut och leta efter en fontän och bada i, eller om man ska slå av tvn och blunda?!

None

Tidigare inlägg Nyare inlägg